Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Planetsystemet, efler Prof. Hanstéen, af A. H. Fock (Med planch)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dag af året. Jorden går nemligen under loppet af ett år
rundt omkring solen uti den tredje cirkeln från medelpunkten
räknadt. Vid vårdagjemningen den 21 Mars synes solen vid
punkten 0° (början af vädurens stjernbild); jorden måste
således samma dag i sin bana befinna sig på motsatta sidan
om medelpunkten, eller betraktad från solen, synas vid
punkten 180 (början af vågens stjernbild). Ett fjerdedels år
sed-nare, den 21 Juni, synes solen från jorden i riktningen mot
punkten 90° (början af kräftans tecken), således måste jorden
då, betraktad från solen, synas vid punkten 270° (början af
stenbockens tecken) o. s. v.
Då planeternas banor ej äro fullkomligt cirkelformiga,
utan något eliptiska, så måste i hvarje af dem finnas en
punkt, som är längst aflägsen från solen (aphelium), och i
motsatt riktning en annan, hvilken ligger solen närmast
(perihelium). Den förra är på hvarje planets bana i
figuren utmärkt med elt lilet streck.
Är papperet det plan (Ekliptikan), som bestämmes af
jordens bana, och i hvilket solens medelpunkt äfven ligger,
så röra sig de öfriga planeterna icke fullkomligt i samma
plan, utan deras banor göra små vinklar med detsamma.
Den hälft af hvarje bana, som på figuren är prickad, ligger
under ekliptikan och den andra hälften ligger öfver
densamma. Då planeten befinner sig öfver ekliptikan, säges han
hafva nordlig, och när han är under ekliptikan sydlig latitud.
Tänker man sig från solen betrakta planeterna, skulle de
alla synas röra sig från den högra till venstra sidan, eller
efter talens ordning från o till 360 grader. Den punkt, i
hvilken planeten går öfver från sydlig till nordlig latitud,
och således genomgår ekliptikan, kallas dess uppstigande nod;
och den punkt, hvaruti han öfvergår från nordlig till sydlig
latitud, kallas dess nedstigande nod. Sålunda ligger
Jupiter-banaus uppstigande nod, betraktad från solen, vid 99°, och
den nedstigande deremot vid 279°.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
