Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Planetsystemet, efler Prof. Hanstéen, af A. H. Fock (Med planch)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Delta förhållande starkte naturligtvis astronomerne ännu mer
i deras nyssnämnde förmodan. Den förste Januari 1801,
således första dagen af nuvarande århundrade, observerade
astronomen Piazzi i Palermo en liten sljerna, hvilken han
påföljande dag faun hafva förändrat sitt ställe. Den var
således icke någon fixstjerna. Sedan Piazzi en hel månad
observerat den nya sljernans rörelse, och deraf beräknat dess
bana, visade det sig, alt den var en planet på elt afstånd
från solen af 477, då jordens solafslånd sättes lika med loo,
eller i det närmaste på afståndel 28, om jordens afstånd
an-tages lika med lo. Detta var således verkligen den
förmodade planeten. Piazzi kallade den Ceres, efter’ årsväxtens
gudinna, emedan Sicilien anses såsom Neapels kornbod. Den
28 Mars följande året upptäckte D:r Olbers i Bremen
ytterligare en liten rörlig stjcrna, hvilken visade sig vara en
planet, med nästan fullkomligt samma medclafstånd från solen,
som den föcra, men hvars bana var mycket mera adång,
och gjorde en ovanligt stor vinkel af 34^ grad med
jordbanans eller ekliplikans plan. Han gaf den namnet Pallas.
Den 1 September 1804 upptäckte Professor Harding en tredje
liten planet, hvars medelafstånd från solen var litet mindre,
än de båda förras, och.hvars bana äfven var något mera
allång än hvad den är för Pallas. Han kallade den Juno.
D:r Olbers märkte, att det var elt ställe i dessa tre
planeters banor, hvaresl de kunde komma hvarandra mycket nära;
och han föll derföre på den tanken, att de möjligen kunde
hafva utgjort blott en enda planet, som någon gång, kanske
för många tusende år sedan, på delta ställe hade sprungil i
stycken. Om det då funnes flera stycken af denna planet,
så borde de alltid under tidernas lopp återkomma lill det
ifrågavarande slällel. Han observerade derföre ihärdigt hvarje
klar afton alla små stjernor i närheten af denna punkt på
himlahvalfvet, och uppläckte äfven verkligen den 29 Mars
1807 en lilen planet, som han kallade Vesta, och hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
