Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Planetsystemet, efler Prof. Hanstéen, af A. H. Fock (Med planch)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men de äldre observationerna från 1690 till 1781 kunde icke
bringas till fullkomlig öfverensslämmelse med denna på grund
af nyare iakttagelser bestämda bana. Sedan visade del sig
ytterligare, alt de nyasle iakttagelserna öfver denna planets
ställningar från 1800 till vår lid allt mer och mer aflägsnade
sig från de i den förr omtalade banan beräknade punkterna,
oaktadt man äfven vid dessa gjorde afseende på Jupilers och
Saturni perturbationer. Man kom derföre på den tanken, alt
det måtte vara en obekant och temligen stor planet, som
åstadkom märkliga perturbationer i Urani rörelse, och hvilken
man ej ännu vid beräkningarne hade kunnat laga i
betraktande. Innanför Urani bana kunde den icke befinna sig,
ty då skulle en så stor himlakropp långt förut hafva blifvit
upptäckt. Om den på sid. 151 anförda serie verkligen
uttrycker planeternas medelafslånd från solen, så skulle
afstån-det lill den näst utanför Uranus befintliga planeten erhållas,
om man till 4 lägger 3 gånger 128; d. v. s. delta afstånd
skulle vara 388, då jordens medelafslånd från solen sätles
lika med 10, eller emellan 38 och 39 gånger slörre än delta
sednare afstånd. En ung fransk malhemaliker Le Verrier
företog sig den svåra uppgiften, alt bestämma banan och
massan af en utanför Uraftus gående planet, som genom sin
altraktion på denna sednare från 1690 till vår tid kunde
hafva åstadkommit de af observalionerna härledda
perlurba-tionerna. Efter länge fortsatta beräkningar fann han verkligen,
att dessa perturbationer kunde härledas från tillvaron af en
sådan planet, och han kunde bestämma dennes ställe på
himlahvalfvet vid hvilken lid som helst; men emedan han sjelf
saknade nödiga inslrumenler, skref han till astronomen D:r
Galle i Berlin och bad denne, att i närheten af en viss
upp-gifven stjerna eftersöka, om ej der skulle finnas en på
fix-stjernekartan icke upptagen himlakropp. Samma afton, som
brefvet hade kommit Galle tillhanda, den 23 September 1846,
fann han verkeligen, icke fullt en grad från den af Le Ver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
