Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholmska Byggnader. Text af J. G. Carlén. (Med lithogr. och träsnitt) - XVI. Riks-arkivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och när 1445 års vådeld öfvergick Stockholms slott,
uppgick återstoden i lågor.
Då Gustaf I kom till styret, påbjöd han en
noggrannare vård om statens dokumenter. En af rikets råd skulle
städse hafva uppsigt öfver handlingarne, hvilka derjemte
anförtroddes ål vissa sekreterares närmare ansvar. Under Carl
lX:s lid ulnämdes den förste »riksarchivi-sekreteraren»,
Johan Jöranson Rosenhane, och enligt hans fullmakt upplyses
att handlingarne voro »förryckta och vanvårdade, eftersom
ingen deröfver haft inseende.»
Riks-arkivets egenlliga grundläggare blef dock Gustaf II
Adolf, då han år 1620 förordnade sekreteraren Peder
Månsson Utter att hafva »rikets archivum i förvaring»*).
Perrae-brefvens och handlingarnes mängd gaf anledning till del
påbud att de skrifter och dokumenter, som kunde tjena till
något ljus i fornålderns häfder, skulle skiljas från dem, som
rörde nyare tider och oftare borde vara till hands. Delta
skedde ock. Samlingen af de förra kallades »kongl. maj:ts
och kronans häfdabur» och de sednare »hof- och dagliga
cancelliet.» De äldre dokumenlerna blefvo anförtrodda i
an-tiqvitets-kollegii vård, och de nyare (allfcjemt fortgående)
samlades på kongl. slottet. De förvarades der ända in till
våra dagar uti underjordiska hvalf och växte till oerhörda
massor, för hvilka slutligen utrymme saknades.
I en sådan lokal var det omöjligt alt ordna och från
förskämning af fukt och mögel bevara dessa ömlåliga skatter.
Derföre beslöto rikets ständer år 1845 att för riks-arkivet
inköpa elt eget hus. Valet föll då på ofvannämde vid Skepps-
*) Riksarkivet var äfven ämnadt att utgöra en bildnings-anstalt
för unga tjenstemän. Axel Oxenstjerna hade till plan att
låta yngre auskultanter i de civila verken här börja sin
bana med att studera gamla handlingar för att såmedelst göra
sig bekanta med fäderneslandets äldre statsrätt såsom kallau
för den nyare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
