Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Starke Per. Bysägen från Upland, antecknad af Nepomuk (med 3:ne illustrationer af W. Wallander)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men när han såg hur Per gjorde, vardt han höflig, och sade:
»kom hit, du skall få mäta straxt. starke Per.»
En gång voro flera af Dalby-bönderna en vinterdag ute
på skogs-allmänningen att köra hem timmer. Som de hade
huggit utan lof och utan räkning, fruktade de hvar stund
för skogvaktaren. Men de hade starke Per med sig.
Just som de fått färdiglassadt kom skogvaktaren med
två karlar, och befallde dem stanna.
Tre par skyndade undan i blinken, det fortaste de kunde,
men Per gick långsammare med sitt lass, som bestod af
fem grofva timmerstockar, så att skogvaktaren kom helt nära
honom.
Då körde han med flit ovårdsamt bland stubbarna, att
hans lass stjelpte och timmerstockarna föllo af. Just som
hästarna hejdades deraf, tog Per den ena stocken efter den
andra, liksom de varit pinnar, och lade dem i ordning helt
lugnt på sina kälkar.
Skogvaktaren och hans karlar stadnade förbluffade öfver
en sådan ovanlig kraftyttring och den förre sade med
beskedlig ton, nästan darrande: »Kör du, gosse lilla!»
En gång voro kronobönderna i Dalby uppbådade att
göra körslor vid Ultuna kungsgård. Per hade låtit leja sig
af en granne att biträda i hans ställe. Vid middagstiden,
då de andra åto ur sina matsäckar, tog Per sina hästar, och
ledde dem till Fyrisån att vattna dem. Han gick alltid raka
vägen och skydde icke att gå rätt fram öfver en oslagen
äng. Detta såg fogden, och röt på afstånd. Per låtsade icke
höra, utan fortsatte sin väg obekymrad. Då kom fogden
intill honom ånyo och dundrade som Auka Thor. Per brydde
sig ej mera om fogdens dunder än om myggornas surr. Då
började fogden att låta sin hagtornspåk dansa på Pers breda
rygg. Per gick utföre till ån med lugna steg, liksom
påk-slagen varit blott små fina daggdroppar. Förgrymmad slog
fogden af alla krafter, så att svetten lackade kring hans sol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
