Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Starke Per. Bysägen från Upland, antecknad af Nepomuk (med 3:ne illustrationer af W. Wallander)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Per har väl icke märkt det?«
»Nej, du sade ju att det skulle ske honom ovetande.
Jag är icke dum, jag. Jag passade på när alla vore ute i
morse, och stoppade uret på kistbotten, under hans kläder.»
»Det är bra. Hör nu vidare. Hvad som händer, hur
underligt det tycks vara, så tig; och tala aldrig om att du
stoppat dit klockan, for någon menniska, ty då mister du
både Lena och hemmanet, och du blir tokig på köpet. Tig
bara! Lofvar du det?»
Håkan lofvade med hand och mund; han ryste för att
blifva tokig, och teg som en fisk.
En vecka derefter stod Per i stugan, letade i en låda
med jernskräp, och fick tag uti en ny hästsko, med stor
belåtenhet, emedan Brunte gick bar på ena framfoten.
I detsamma inträdde fyra karlar, nemligen tvenne
styf-va tolfmän och länsmannen, samt fogden på Ultuna.
De begge bönderna syntes väl högst allvarsamma, men
helsade som vanligt ganska höfligt på Per, och togo hattarna
af sig.
Länsmannen behöll hatten på sitt hufvud, vidgade sina
näsborrar och spände blickarna på Per, för att genomforska
hans hjerta. Hur skarpsynt en menniska än är, så
misslyckas vanligen oftast ett Sådant försök.
Fogden,’ en bister karl, i vargskinspels, aftog ej heller
sin skälskinsmössa, utan pekade med arg blick på Per och
sade: »Jo-jo, nu är du fast!» >
Per tummade på hästskon, och såg förundrad på de
oväntade gästerna.
»Visitera hela huset!» sade fogden, »så hitte vi nog
mycket mer tjufgods, än det, som är mitt. Der står en
kista, börja med henne.»
Nyckeln satt i kistan, länsmannen öppnade och ref upp
åtskilligt, samt hittade snart på botten en silfverklocka, och
höll henne för den förvånade Pers ansigte.
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
