- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1860 /
25

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Westgötabygden. Några dagars resa, beskrifven af förf. till Sjöjungfruns Sagor. (Med 5 illustrationer)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vadsbro (1252). Folkuugarne kallades nemligen i den tiden
herrar.

Yid pass kl. 7 om aftonen anlände det väntade
lokomotivet, och lyckan stod mig bi. Det höll stilla en stund,
hvaremellertid jag betackade mig hos de båda damerna, af
hvilkas gästfrihet jag njutit, samt svingade mig upp.
Under denna färd kom jag oförmodadt att förnya bekantskapen
med en son i huset, der jag nyss blifvit undfägnad. Denne
visade mig all en gammal väns välvilja och genom sin
anställning som ingenieur vid jernvägsarbetet blef han mig till
nytta. Han skaffade mig skjuts, då jag icke kunde komma
längre med ånga, och gjorde mig derjemte uppmärksam på
åtskilliga lokala förhållanden, hvilka eljest lätt skulle
undfallit mig.

En arbetsvagn gick före lokomotivet. Bäst det var
hörde vi ett ropande och sågo vi ett viftande med armarne
ifrån resenärerna i den nämnde vagnen. Lokomotivföraren
ansträngde sig att stanna farten, h.vilket slutligen lyckades.
En kalf hade kommit in på banan och skulle kanske
dragit förderf öfver både sig och oss, om han icke i yttersta
stunden tagit ett förtvifladt språng ur vägen. Eget nog har
det varit att observera det olika intryck tränens framfart
gjort på boskapskreaturen i olika trakter. Somligstädes
haf-va de med förskräckelse tagit till bens långt inåt
betesmarkerna, annorstädes hafva de visat den största nyfikenhet,
utan all rädsla. Särskildt minnes jag en hjord fänad, som
icke bevärdigade tåget ens med en sidoblick; men en häst
blef deremot alldeles förkollrad. I fyrsprång följde han
trä-nen öfver tufvor och sten, öfver jordvallar och sumpig mark,
tills han med ett genomskärande skri, mera likt tjut än
gnäggande, störtade.

I solqvällningen passerades Foglaviksbanken, ett
jättearbete, hvarigenom en dalgång blifvit fylld ända till 47 fots
höjd öfver daldjupet. I sakta mak färdades vi häröfver.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:59:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svea/1860/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free