Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges Städer. II. Strengnäs, af Th. Strömberg, med illustration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hugadt för storverk“. Rummet är ännu qvar, men i den
förre “Rikssalen“ förvaras nu gymnasii bibliothek. Att
samma konung i sin ungdom skulle njutit undervisning
vid då varande domkyrko-skola härstädes oeh någon tid
bott i staden, är en sägen, för hvilken intet historiskt
bevis finnes, så vida icke den omständigheten, att hans rum
ännu förevisas uti ett gammalt, ytterst förfallet trädhus,
kalladt “slottet“, får gälla såsom sådant. Bland här
hållna riksmöten torde ej heller böra förbigås det, som egde
rum den 2 Juli 1477, då det vigtiga beslutet om Upsala
Akademis grundläggande fattades af Sten Sture,
Ärkebiskopen Ulfsson Ömefot och samteliga Riksens Råd och
Herrar. Yidare märkas riksdagen 1547, då konung Christian
och hans ätt förklarades all rätt till Sveriges krona
för-lustig, samt mötet af 1587, då “Lithurgien“ afskalfades
inom stiftet.
För krigets skiften har den lilla, fredliga staden ej
alltid varit förskonad. 1520 härjade och brände dansken,
och, utom de öden, som drabbade orten genom inbördes
striderna mellan Carl Knutsson och ärkebiskop Jöns
Bengtsson Oxenstjerna, torde med visshet kunna antagas, att
EstemaB härjningar i Mälaren ieke gått staden förbi, i
synnerhet som åtskilliga gamla befästningar i trakten af
traditionen förläggas till denna tid. Den ryska förödelsen
af 1719 slapp Strengnäs dock undan med blotta
förskräckelsen. Himmelens eld har drabbat svårare, och är det
bekant, att den hemsökt staden och hotat med förstöring
icke mindre än 10 gånger. Serdeles har domkyrkan vid
dessa tillfällen lidit. Den genomgående luttring i eld, som
varit många småstäders pånyttfödelse i afseende på
prydlighet och yttre anseende, har staden deremot undgått.
Att stora eldsvådor hemsökt densamma åren 1435 och
1473, hvaraf den förra “påstod i tjugu dagar“, är ett
säkert factum; men som ingen “byggnadsordning“ under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
