- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1860 /
73

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kung Oscar och Skogvaktaren. Pennritning af Pehr Thomasson, med 3 illustr. af C. Hallbeck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tidigt en vacker morgonstund, medan hofpersonalen
ännu låg försänkt i sömnens mjuka armar, såg man
Prinsen och grefve H. i sällskap vandra ut, endast
beledsagade af ett koppel hundar, som följde sina husbönder
troget i Bpåren. Båda voro klädda som jägare och i öfrigt
försedda med alla de effekter som äro nödiga för Nimrods
raska söner. Färden ställdes genast ned till sjöstranden,
der några roddare med en liten segelslup lågo och
väntade i vassen. Alla reste sig och helsade vördnadsfullt vid
Prinsens ankomst, hvilket han stillatigande besvarade med
en vänlig nickning, hvarefter de båda jägame slogo sig
ned i båten, som genast lade ut.

Morgonen var oändligt skön. Näktergalame drillade
ännu en och annan ton i den blomsterrika parken, och
tusentals lärkor, höjande sig och försvinnande i den ljusa
etern, helsade med muntra klingande sånger den
uppgående solen, som strödde sitt rika guld på den spegelklara
insjön, h vilken låg innesluten i en ram af dunkelgröna
bokskogar.

Prinsen satt länge i tysthet och njöt med
hänryckning af det herrliga skådespelet; men plötsligt reste han
sig upp och yttrade med högtidlig röst:

"När som så mycket skönt i hvarje åder
Af skapelsen och lifvet sig förråder,

Hnru skön då måste sjelfva källan vara,

Den evigt klara!

— En i sanning herrlig morgon, sade grefve H.

— Den är gudomlig ... En flik af den Högstes
mantel ligger utbredd öfver land och vatten, svarade Prinsen.
Han vände sig derefter till roddame och sade:

— I dag skulle jag hafva lust att besöka den stora
bokskogen, som ligger derborta längst i norr, ifall rodden
icke skulle vara för tröttsam.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:59:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svea/1860/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free