- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1860 /
80

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kung Oscar och Skogvaktaren. Pennritning af Pehr Thomasson, med 3 illustr. af C. Hallbeck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

täppa som skiftade af ypperlig råg, kom ocli potatis.
Sjelf-va stugan var deremot till sitt yttre icke särdeles
inbjudande. Det var en vanlig torparekoja i gamla stilen, grå
och mossbelupen på alla kanter, med ett stort takfönster
åt solsidan.

Grefven studsade vid anblicken af den ruskiga
boningen. Han förlorade genast matlusten och ville helst
stanna utanföre, men detta lät sig icke gema göra, ty
Prinsen trädde helt ogeneradt in genom den låga dörren, och
grefven var således nödsakad att följa. Hans anlete
klarnade dock betydligt vid en blick på föremålen derinne.
Stugan var rymlig och ljus samt snygg till sina minsta
delar. Golfvet var beströdt med fin sjösand och färskt
boklöf, som spred en angenäm ånga i rummet. De gula
furuväggame voro blankskurade, här och der behängda
med skjutgevär, jagtväskor och namnsdags-tablåer,
utsirade i alla regnbågens färger. I ena hörnet stod en stor
säng, med ett rosigt sparlakan som räckte från taket
ända ner till golfvet. Öfver spiseln voro några hyllor
fullsatta med skinande koppar, tenn och stora porslinsfat.
Den präktigaste möbeln var likväl en blåmålad klocka,
som hade fått säte och stämma vid sjelfva bordsändan.
Just som våra främmande inträdde, böljade klockan att
slå tolf; och för hvarje slag framkom en liten gök och
ropade sitt kuku så att det klingade gällt i den låga
stugan. På en bänk vid sidan af bordet satt en ung
röd-blommig qvinna och sydde, medan en liten knubbig flicka
satt på golfvet och gapade af förvåning vid åsynen af de
fremmande herrarna. Det hela var således ganska
inbjudande, hvarföre våra fremmande, som voro betydligt trötta
af färden i skogen, genast satte sig ned på husets enda
soffa.

Skogvaktaren, eller Svenson, såsom vi hädanefter
städse vilja kalla honom, drog genast af sig den långa tröjan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:59:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svea/1860/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free