- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1860 /
81

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kung Oscar och Skogvaktaren. Pennritning af Pehr Thomasson, med 3 illustr. af C. Hallbeck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvilken han hängde upp öfVer spiseln. Han gick sedan
bort till hustrun och nöp henne litet i kinden, under det
han med glad röst sade:

— I dag ska du se att jag gjort en dråplig fård i
skogen. Först klämde jag en Jösse och sen sköt den der
unga fina herm en Mickel; något som heter duga, skulle
jag tro... Du skall yeta och begripa att vi nu ha
frem-mat af första sorten; sjelfva de kungliga från Beckaskog,
kantänka. Tag derfore fram litet att bita på, ty skogen
suger värre än en blodigei, skulle jag tro.

— Inte ha vi något för så fint folk, — anmärkte
hustrun och reste sig upp.

— Vi behöfva icke heller mera än ett glas vatten, —
genmälte prinsen.

— Först det ena och sen det andra, sa’ flickan om
kyssen, och så säger jag i denna sak, — svarade
Svenson. — Herrarna behöfva nog en knapp i västen, skulle
jag tro; men jag förstår godt hvarför de säga nej. Det
är nu så bestäldt här i verlden, att herrskap fått den
dumheten i sin skalle, att sämre folk äro orenliga af sig,
och derför våga de inte att förtära något på sådana
ställen; men det ska jag säga, att sådant är onödigt
härvidlag, ty Hanna är ren som en fjällad aborre, skulle jag
tro. Det är inte heller första gången hon matar
frem-mande. Sjelfvaste grefvame och många andra förnäma
herrar ha ätit här många gånger, kantänka. Vi ha ägg
och filebunk som stå i mantal, och derför torde herrame
vara så gemena och hålla tillgodo.

— Hjertans gema, — yttrade prinsen och grefven
på samma gång, ty båda voro verkligen hungriga.

— Jag visste nog att det gick för sig, — återtog
Svenson. — Raska nu på, kära mor, och bulla upp af
glatta laget. Vi skola ha smör och bröd, fläsk och bröd,
ägg och bröd; filebunken halar väl med ändå, skulle jag tro.

Svea. 1860.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:14:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1860/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free