- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1860 /
93

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kung Oscar och Skogvaktaren. Pennritning af Pehr Thomasson, med 3 illustr. af C. Hallbeck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

varit så själaglad på långa tider... Som jag talat om
många gånger, så ville jag i min ungdom lära att spela
på allvar, men far hade inte råd till att hålla mig i lära
och derför fick det bli som det är. Detta har grämt mig
i allan tid, ty hur det är beskaffadt, så är hvarje
men-niska skapad till något visst yrke; och när hon inte får
blifva hvad hon är skapad till, så är det alltid något som
fattas i hennes lycka, kantänka. Jag vet nog hur det
käns i själen; det har derför storliga grämt mej när jag
kommit underfund med att Svente har samma önskan som
jag i min ungdom, utan att vi haft någon utsigt till att
hjelpa honom på trallen. Nu vill det synas som Gud
sändt desse herrar i vår väg på det min käraste önskan
skulle blifva uppfylld ... Tänk bara hur roligt det ska
bli om Svente blir en riktig spelman, som kan trösta oss
med sång och musik då vi bli gamla och skröpliga. Vi
böra derför tacka Herran och vara glade, skulle jag tro.

— Ja, det böra vi visserligen, — svarade hustrun
— ty det var några innerligen rara herrar, synnerligen
den ena som jag aldrig kan glömma. Han log så godt
mot mej när han tackade; och sen gaf han flickungen den
stora silfverpenningen, som det kanske var synd att taga
emot, för si karlen kunde vara fattig, fast han inte 6åg
fattig ut.

— Det behöfver du inte bekymra dig öfver, kära
mor! Prinsen lönar nog sitt folk så att de hafva råd och
lägenhet både till det ena och andra.

— Må så vara ... Men säj mej Ola, är du inte rädd
för att tala med Prinsen?

— Nog är jag likasom litet “bangen“ när jag tänker
rätt på saken, och vore det inte för “pågens“ framtid,
skulle jag inte vilja besvära hvarken Prinsen eller andra.
Jag tror likafullt att det ska gå bra.

— Det tror jag med, bara du kan låta bli att ral-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:59:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svea/1860/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free