- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1860 /
95

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kung Oscar och Skogvaktaren. Pennritning af Pehr Thomasson, med 3 illustr. af C. Hallbeck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nade honom i sista stunden att slå allt raljeri ur hågen
på denna vigtiga dag.

Det blåste en frisk östanvind på morgonstunden, af
hvilken orsak Svenson, som endast hade en liten ökstock,
icke vågade sig ut på den oroliga sjön med sin bräckliga
farkost. Våra resenärer måste således följa landbacken
till det föresatta målet, hvilket förlängde vägen minst en
mil. De kommo likväl till Beckaskog så tidigt, att inga
menniskor syntes till, utom ett par sömniga skiltvakter.
Svenson sporde dessa efter taffeltäckare Oden, hvarpå han
erhöll det lakoniska svaret: “Dra åt fanders, din bondlurk.“

— Det var några stolta herrar, de der, och det var
tusan till folk att sofva länge, — tänkte Svenson och slog
sig ned på ett närbeläget gungbräde.

Här fann han till en början ett godt tidsfördrif i att
språka med sonen. Denne hade aldrig sett någon
herregård, ännu mindre någon kungsgård, och derför väckte
hvaije föremål hans stora förundran. Svenson hade full
sysselsättning med att besvara alla de frågor, som gossens
nyfikenhet framkallade. Länge fingo de dock icke vara i
ro på den intagna platsen, ty en vaktknekt kom och körd«
bort dem under yttrande: “Sätet är för de kungliga och

j eke för några kringstrykande birfilare.“

Svenson blef en smula förargad, men fogade sig
villigt efter omständigheterna och tog reträtten till en liten
gräsplan i ena hörnet af gården, der han jemte sonen slog
sig ned i en soffa af mjuk mossa. Knappt var detta
verk-stäldt förrän en annan vaktknekt kom och körde honom
bort från denna nya besittning, på grund af samma skäl
som den föregående. Han satte sig nu neder längst borta
på en låg stentrappa, men här blef han snart undanföst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:59:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svea/1860/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free