- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1860 /
105

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kung Oscar och Skogvaktaren. Pennritning af Pehr Thomasson, med 3 illustr. af C. Hallbeck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ning förrän jag fick träffa Majestätet sjelf och afbörda
min tacksamhet... Hjertans tack ska Majestätet ha för
allt det goda han gjort oss allesamman! Må Gud välsigna
honom och göra hans regering lyckosam både för tid och

evighet_____ Farväl med Majestätet!... Nu går jag hem

och dör med lugn när Gud så vill; ty jag känner mig
efter detta liksom litet lättare om hjertat. Jag är väl
ännu rask och kry som en hind i skogen, men det kan ändå
snart vara förbi, ty bäst vi gå här, så ligga vi der,
skulle jag tro.

Kungen fann sig rörd af gubbens enkla afskedsord;
han tryckte med värma hans hand till farväl och följde
honom ända till dörren när han gick.

— Man säger att folket är otacksamt, yttrade
Kungen för sig sjelf; men detta är och förblifver en svart
osanning. Jag har hulpit lärda män till lönande embeten;
jag har utdelat stjemor och band åt dem som icke veta
af någon högre lycka; jag har ryckt mången ädling ur
förderfvets klor och upphöjt honom till ära och välstånd;
men ingen af dessa har tackat mig fjerdedelen så varmt
som denne simple skogvaktare. Olycklig derför den furste
som-icke har ett öra för folkets fordringar; ty det är just
i folkets sköte som kungen har sitt tacksammaste och
säkraste stöd.

Elfva år hafva åter gått till ända. Dessa hafva
varit lyckliga för Svea folk, ty fred och lugn har blomstrat
hela tiden under kung Oscars milda spira.

Det var en stilla och vacker Juliqväll. På
förstugu-qvisten till klockarebostället satt det gamla
skogvaktareparet och fröjdades åt solens nedergång. Då kom sonen
från staden och berättade med tårfull blick att Kungen
var död. Gumman sammanknäppte sina händer och sade
med djup rörelse: Gud fröjde den goda själen! men gub-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:59:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svea/1860/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free