Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nya Läroverks-byggnaden i Wisby. Med illustration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stolt var vårt Wisby uti fordna da’r,
Ocb skönt det stod vid Osterhafvets spegel
Med torn ocb spiror uti böljan klar,
Omgördladt utaf Hansas fyllda segel.
Då var det praktfullt, skönt och rikt,
En ung, brudsmyckad sköldmö likt.
Ur templens frid spreds södrens ljus och tro
Med handeln ut till Nordens skumma länder;
Och österns folk och vesterns syntes bo
I våra lagars hägn på Gotlands stränder.
Här öfver austurvägs i tåg
Man riddar’n och pilgrimen såg.
Men öfvermod och våld oss slogo ner:
Till grus då blefvo hus och slott och tempel.
Vår stolta makt och lycka var ej mer,
Och Wisby bar förödelsernas stämpel.
Af hjeltars stoft är här vår mull:
Blott under jord fins nu vårt gull.
Dock, fast bland brustna bågars helga grus
Murgrönan sorgligt gror och staren bygger,
Ej vandrar’n, trött af dagens larm och rus,
För skuggorna i våra tempel skygger:
Mur-kronan, som i norden står,
Det gråa Wisby, får haDS tår.
Den gamla tid är flydd, dess bildning död,
Men död är ej de gamles dygd och lära;
Ty på ruinerna tänds morgonglöd:
Den nya tidens dag ren syns oss nära.
Af forntidsgrus, af tid som flytt
Vår framtid bygga vi på nytt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
