- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1860 /
137

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Adolf vid Lützen, af Löjtn. J. Mankell, med 4 illustr.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kroaternas näsvisa påhelsningar. De tungt lastade
ryt-terihästarne, vid hvilkas hofvar den sega leran
fastklib-bade, kunde blott i långsamt skridt glida framåt;
pike-nerame svettades under bördan af sina harnesk och sina
9 alnar långa pikar; de något lättare utrustade
muskete-rame hade dock sina klumpiga gevär och tunga
jemgaff-lar att bära på; trossens dragare stretade af alla krafter
samt under kuskames af piskslag beledsagade svordomar,
att föra de med alla möjliga föremål belastade vagname
öfver dikena och åkerrenarne; svårast var likväl att få
fram de grofva kanonerna, af hvilka somliga drogos af
20 ända till 30 hästar.

Så framskred tåget, långsamt men oafbrutet. Jiära
spetsen af den främsta rytterikollonnen red på en
stadig häst en storväxt, fetlagd herre, hvilken syntes vara
närmare 40 år; han beledsagades af en mängd högre och
lägre officerare, hvaraf man kunde förmoda att det var
en förnäm man, men var för öfrigt iklädd en vanlig
ryttares enkla drägt, nemligen den bredskyggade filthatten,
det gula läderkyllret med handskar af samma slag och de
bruna ryttarstöfloma, samt beväpnad med en stor
hugg-värja och ett par dugtiga pistoler. Blott den hvita
häger-fjädem i hatten, den präktiga guldkedjan om halsen, den
med guld och sammet rikt sirade sadelknappen samt de
stora silfversporrame tillkännagåfvo en person af högre
rang. Han var snarare ful än vacker; det i sig sjelft
långlagda ansigtet förlängdes ytterligare genom ett
spetsigt pipskägg, hvilket, liksom mustacherne, var af
rödak-tig färg; några ljusa, stripiga hårtestar framskymtade
under hatten; men ur de blå genomträngande ögonen
strålade så mycket snille, godhet och ädelmod, att man aldrig
kunde se sig mätt på dem.

Denne man var svenska kungen, den store Gustaf
Adolf, som dragit ut till främmande land, för att kämpa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:59:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svea/1860/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free