- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1860 /
144

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Adolf vid Lützen, af Löjtn. J. Mankell, med 4 illustr.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om man skulle fortfara med anfallsplanen eller afstå
der-ifrån. Genom uppehållet vid Bippach gingo 12 dyrbara
timmar förlorade, och under tiden kunde Pappenheim
ganska väl hinna tillbaka från Halle och inträffa vid Liitzen
före eller under slaget, hvars utgång då syntes ganska
tvifvelaktig. Deremot kunde numera ingenting hindra
föreningen med bundsförvandtema vid Torgau, hvaraf
fördelame voro ögonskenliga. Den försigtige Knipliausen och
med honom de fleste tillrådde derföre, att man skulle
afstå från anfallet och följande dagen gå till Grimma. Blott
den djerfve Hertigen af Weimar röstade för motsatsen.

Gustaf Adolf, som hittills tegat, på det hvar och en
fritt skulle få yttra sin mening, tog nu till ordet och
instämde till allas förvåning, hvilka kände hans vanliga
klokhet och försigtighet, med Hertigen af Weimar. I den
store Konungens bröst hade på sednare tider ett
häftigt begär uppstått, att om möjligt med ett enda lyckligt
slag afsluta den för honom ofördelaktiga kris, hvaruti
angelägenheterna efter Wallensteins uppträdande sväfvat.
Han tärdes af en feberaktig längtan att få strida med
sin motståndare i öppna fältet, en längtan som han visste
vara delad af soldaterna, på hvilkas bepröfvade tapperhet
äfven mot öfvermagten han visste sig kunna räkna. Med
den snillet egna gissnings förmågan anade han att
Pappenheim ej så snart skulle kunna framkomma, hvaijemte han
inom sig kände, att han beredt Wallenstein en ganska
oangenäm öfverraskning, hvars moraliska inflytande var
af stor vigt. Ginge man deremot till Torgau, kunde
Wallenstein, såsom vid Kiimberg, åter innesluta sig i ett
be-fästadt läger, hvarigenom ingenting blefve afgjordt. Sedan
han derföre utvecklat de skäl, som bestämde honom för
anfailet, afslutade han öfverläggningame med de orden:
Det är läst att tvätta sig rigtigt ren, sedan man en gång
kommit i badet; i krig är det dessutom det gynnande ögon-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:59:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svea/1860/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free