- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1860 /
150

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Adolf vid Lützen, af Löjtn. J. Mankell, med 4 illustr.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anfalla Wallenstein, måste han nu likväl uppskjuta
angreppet. Såsom ol ta händer i krig, hade visserligen ej det
inträffat, som man mest befarat, nemligen Pappenheims
ankomst, men deremot något annat, som af ingen kunde
förutses, men som kunde hafva lika förderfliga följder.

Konungen lät härefter alla regementer göra
morgonbön, hvarpå han red genom lederna för att uppmuntra
folket. Fältropet “Gud med oss“ utgafs, och såsom
fälttecken bestämdes en grön bindel om armen. Sedan
sammankallade han de svenska ofEcerame på högra flygeln
och uppmanade dem: att nu för verlden ådagalägga, hvad
de lärt i så många strider, samt med godt mod anfalla
en fiende, som, efter att hafva varit lägrad på höga berg
och bakom starka förskansningar, nu blifvit tvungen att
antaga en ärlig strid på öppna fältet; läto de nu
öfver-vinna sig, så skulle ej ett ben af dem återkomma till
fädernejorden. Derpå red han till venstra flygeln, till de
Tyska officerame, hvilka han bad besinna, att deras
timliga och eviga välfärd berodde på stridens utgång, samt
påminte dem om den herrliga seger, han året förut ej
långt derifrån genom deras tapperhet tillkämpat sig.
Slutligen ömsade han häst, emedan den gamla, en hvit
sprin-gare, genom marschen och det beständiga ridandet fram
och tillbaka blifvit alldeles uttröttad, samt besteg en brun
häst *). Oaktadt flera uppmaningar vägrade han taga
någon föda; hans själsspänning var för stor, att kroppen
skulle kunna känna några behofver.

Nu var allt färdigt till anfall (omkring kl. 9), men
dimman förblef lika ogenomtränglig; den qvarlåg än
ytterligare i tvenne timmar, hvilka af Gustaf Adolf
tillbrag-tes under orolig och bekymmerfull väntan. Man kan
lät-teligen föreställa sig, i hvilken pinsam belägenhet han un-

") Densamma finnes uppstoppad & Lifrustkammaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:59:43 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svea/1860/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free