Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Adolf vid Lützen, af Löjtn. J. Mankell, med 4 illustr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu under Götz’ eget befäl mot de i oordning råkade och
blott delvis formerade Svenskarne. Utgången var lätt
att förutse.
Emedlertid hade Konungen, lifligt kännande att här
vore största fara i dröjsmålet, sjelf personligen påskyndat
och pådrifvit öfverallt, samt efter vanligheten glömt den
personliga faran för ögonblickets trängande kraf. Ku
märkte han att Götz’ kuirassierer med fast hållning
framryckte, men på samma gång att den närmaste
infanteri-brigaden (den Svenska) trängt for långt fram, samt var
alldeles blottad. Han skyndade då från högra delen af
flygeln, der han för tillfället befann sig, till den närmast
midten stående sqvadronen, Smålands ryttare, hvilkas
Öf-verste Fr. Stenbock redan blifvit svårt sårad, hvarföre de
ännu ej kunnat formera sig eller anfalla. Konungen hade
i detta ögonblick allenast hos sig Hertig Frans af
Lauen-burg, de tyska Öfverstame Crailsheim, Truchsess och Molch,
pagen Leubelfing och lifknekten Lindelöf. Men han hade
missräknat sig på afståndet. Innan han uppnått
Smålän-ningame framstörtade Götz’ kuirassierer, med hvilka såväl
Gustaf Adolf som hans omgifning råkade i handgemäng.
Hvar och en måste nu tänka på att rädda sitt eget lif
Konungens arm krossades genast af en kula. så att blodet
strömmade och benpipan syntes utanför kläderna; han
försökte visserligen i början bibehålla sansningen, men
öfver-väldigades af smärtan samt bad Hertigen af Lauenburg, som
var närmast, att föra honom ur striden, sägande: “Jag
har fått så mycket jag behöfver; jag lider en obeskriflig
smärtaHertigen fattade honom då om lifvet och stödde
honom, så godt han från sin häst förmådde, under
ar-mame. Men straxt derpå råkade de in bland en annan
hop fiendtliga ryttare, af hvilka en skjöt Konungen
genom lifvet och en annan aflossade ett skott så nära
Hertigens tinningar, att denne förlorade besinningen, släppte sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
