Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nils Ericson och hans verk (med lithogr. porträtt af öfverste Ericson samt en karta öfver Sveriges Jernvägar och Telegrafer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ledningen af ett företag, hvars solida och snara utförande
så mäktigt borde komma att inverka på nationens både
moraliska och materiella utveckling, och för hvilket
företag nationen stod i begrepp att göra allvarliga
ansträngningar. Valet var på sätt och vis icke brydsamt, ty alla
erforderliga egenskaper funnos icke förenade hos mer än
en person — Ericson. Konung Ocsar, ehuru han kände
Ericsons föresats, att icke vidare åtaga sig något allmänt
arbete, lät dock, på förnyad framställning derom af
civilministern, kalla Ericson till Stockholm och förmådde
honom antaga befattningen såsom chef för statens
jemvägs-byggnader. Det förtroende konungen härvid visade
Ericson och den grad af makt och ansvar han nedlade i denna
mans händer, torde väl aldrig, i fredliga värf, blifvit till
någon svensk tjensteman lemnadt, men förhållandena voro
sådana, att ett undantag måste och kunde ega rum. Den
som skulle organisera, eller rättare sagdt skapa, det
vidt-omfattande och invecklade jernvägsmaskineriet måste
gif-vas fria händer. Om än tankarna kunna vara delade om
riktigheten att, till den grad som skedde, concentrera den
verkställande makten i en enda persons hand, finnes dock
endast en tanke om hvad som är fullbordadt, den neml.
som finnes uttryckt i de båda orden fort och väl.
Hade jemvägarne, innan staten böljade anlägga dem,
varit med föga värma omfattade, steg intresset så mycket
hastigare sedan; och vid påföljande riksdag, eller år 1857,
syntes att jemvägsfrågan blifvit för nationen en verklig
lifsfråga.
Arbetena å statens jemvägar böljade våren 1855 och
redan året derpå, den 1 December, öppnades de första
bandelama för trafik, nemligen mellan Göteborg och
det 1\ mil derifrån belägna Jonsered samt mellan Malmö
och Lund. Å vestra stambanan utsträcktes trafiken mot
slutet af derpå följande år ytterligare 4 mil, eller till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
