Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eugenia Bernhardina Desideria. Lefnadsteckning af M. J. Crusenstolpe (med lithogr. porträtt af Drottning Desideria)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tilläde: att det vore otillbörligt att låta en regerande
konung vänta, och att han i denna egenskap ägde rättighet
till vördnad och lydnad af alla, till och med af drottningen,
— reste Desideria sig upp från toiletten, i så rak
ställning som var henne möjligt och mötte sin gemål med ett
talande ögonkast, under det hon med särdeles tonvigt
uttalade det enda ordet: "BernadotteT, hvarefter hon helt
kallt återtog sin förra plats och fortsatte toiletten.
Dylika strömoln försvunno hastigt från en i öfrigt af
familj-trefnadens solljus strålande lefnadshimmel.
Sommartiden älskade drottning Desideria att bebo
något af lustslotten i hufvudstadens grannskap: helst det
ståtliga Drottningholm, när hon lyckades öfvertala
konungen, att dit för några veckor förlägga sitt residens; på
Haga, då han obevekligt föredrog att vistas på slottet i
Stockholm och derifrån göra utflygter till sin täcka villa
Rosendal. Rosersberg, hvilket slott senare blef
drottningens enkesäte, beboddes af henne stundom några få veckor
om somrarne. Dock fann hon detta ställe i allmänhet alltför
ensligt och aflägset från den umgängescirkel, med hvilken
hon älskade att omgifva sig.
Rikets ständer tillkännagåfvo offlcielt deras önskan
om drottning Desiderias kröning, och konungen bestämde
till denna högtidliga akt den 21 Augusti 1829, årsdagen
af hans val till svensk thronföljare. Yid detta tillfälle
väcktes motion på riddarhuset, att drottningen måtte
utbyta sin katholska trosbekännelse mot den lutherska, som
är hela befolkningens; men motionen qväfdes i sin linda
af och hos adeln.
Om också alla lika obemärkt och inoffensift bekände
sig till en främmande statskyrka som denna drottning, så
vore i sanning ingenting att befara af en alldeles
oinskränkt religionsfrihet. Man har till och med sett berättas
Svea. 1862. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
