Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiole-Mats. Berättelse af E. R. (Härtill en lithografi efter Amalia Lindegrens tafla ”Dansande barn i en dalstuga”)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stora städer såsom någonting värdt att höra. Det var
dock vida mer hans hjertas godhet än något
konstnärs-infall som ledt honom till denna plan. Han hade sjelf
brutit sig en väg ur törnedalen af den största fattigdom
till börjande välstånd och anseende, och det roade honom
att försöka hjelpa en annan att bryta sig fram på samma
väg. Han tog således vänligt emot den unge
naturmusikern och drog försorg om att hans utrustning till resan
blef hvad den borde vara för det uppträdande hvartill
han ämnade honom.
Fiole-Mats blef på sitt sätt fin som en dandy och
dock fullt naturtrogen. Hans yttre menniska undergick
en förändring något liknande den som mera småningom
skett med hans spelsätt, sedan kärleken och bekantskapen
med noterna öfvade sitt inflytande på hans tondiktande
själ. Han fick låna en utmärkt fiol af sin beskyddare,
en äkta Cremonesare, men hans egen togs också med;
det var den hvarmed han egentligen skulle göra effekt
såsom naturviolinist, fastän han äfven borde låta höra sig
på en af klassiskt ursprung.
Herr Arioso, hvars musikaliska öra förmått honom
att vid utgåendet ur skolan antaga detta välljudande namn
i stället för det hårda och alldagliga fädemenamnet
Pettersson, var sjelf skicklig fiolspelare, ehuru det var på annat
instrument han förvärfvade sitt lefvebröd. Han ämnade
resa icke för att sjelf låta höra sig, men för att höra,
lära och njuta; och hans underliga val af reskamrat skulle,
enligt hans tanke, öka nöjet af färden utan att förhindra
de ändamål han afsåg.
”Resa ensam”, sade han, ”vore att göra mig
hypo-konder. Resa med mina vänner, vore att göra mig till
slaf. Resa som vanliga turister är någonting alltför
utnött, men resa som förmyndare för en naturmusiker som
skall pousseras är splitternytt och bör blifva uppfriskande.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
