Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amiral Claus (Fragment af en större romans ”Claus Störtebecker”) af Orvar Odd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så godt man kunde det, undan i hast
och söka en hamn för sig och last,
ty märk och gif akt, hur han hitåt sträcker!
ooh såld är den, som hans bogspröt räcker,
ur vägen! der är han, Claus Störtebecker!
Den ena sommaren i Östersjön
han öfvade sina kapare-rön,
han skrämde som flyktande, rädda måsar,
de lybska skutorna tjogtals på strand,
han kräfde sin tull med skonslös hand
af deras kistor och penningpåsar.
På Holsteins kuster det lefver än
mång sägen om honom och hans män
och Riigens kritberg gömma hans skatt,
i godt förvar är der den satt;
men blifver du en gång i ljuset bragt
ur Stubbenkammars löuliga schakt,
då blir det vid vederbörande rätter
en strid, som kan räcka en evighet,
emellan de tvenne gamla ätter,
familjen Putbus och en jag vet.
— Nu, andra somrar han höll i blokad
Hamburg, den stolta hansestad,
och kryssade kring efter sitt humör
emellan Helgoland och Föhr.
Han gjorde jagt uppå stort och smått,
ensam mot tio, — lika godt!
och lade på alla skatt och gärder;
han äntrade, rakt emot all räson,
och gjorde till priser utan pardon
de största rangskepp från Finkenwärder
med både krigsfolk af prima sort
och full proviant i vått och torrt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
