Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya Elementarskolan och dess nya Hus af M. S. (med illustration)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid vår skola, och denna grundsats, som så länge och så lifligt
bekämpades, hyllades af ständerna i deras 1845 framburna önskan,
anbefalldes i 1849 års förordning och är nu af skollagen erkänd såsom regel,
så att endast de två lägsta klasserna numera hafva klass-lärare.
Den samtidiga årsflyttningens afskaffande och införandet af
flytt-ningsfrihet efter aflagda kunskapsprof till en högre ämnesklass, är en
grundtanke i det nya lärosystemet, hvilande på den åsigt, att den tid,
som fordras för inhemtande af ett visst kunskapsmått, icke kan vara
lika för alla, utan måste bero af de så olika faktorerna: flit och
förmåga-, att det derföre är enligare med naturens ordning, att låta
gos-sarue framgå hastigare eller långsammare i sin utveckling allt efter
olika anlag, än att tvinga alla till ett jemntidigt fortskridande,
hvar-igenom somliga mot sin fördel uppehållas, andra mot sin fördel
fort-skyndas; att det vidare är en orättvisa mot en flitig och mera begåfvad
gosse, att blifva tillbakahållen af en lat eller mindre begåfvad, äfvensom
en olämplig nåd åt den sednare, att framsläppas till högre klass, innan
han dertill genom befunnen skicklighet förvärfvat sig rätt, hvilka alla
olägenheter äro oskiljaktiga från den rådande årsflyttningen.
Dessa våra åsigter hafva icke lyckats göra sig gällande vidare äo
att, i enlighet med ständernas vid 1845 års riksdag framförda önskan,
1849 års förordning medgnf de skolor, der eforus och lärare det
åstun-dade, att införa vårt lärosystem, hvilken tillåtelse 1856 och 1859 års
skollagar bibehållit. —–
Den lärda och den reala bildningsliniens förening inom samma
Bkola, hvilken förening alltid varit i vår skola genomförd, ansågs länge
vara alldeles otjenlig; och man yrkade skilda skolor för s. k. lärd och
for 8. k. medborgerlig bildning, hvilkas bibringande påstods fordra ett
olika undervisningssätt. Denna delning, som af oss redan i sak ansetts
vara onödig och olämplig, har derjemte det stora felet i ett glest
be-folkadt land. att i landsortsstäderna, der vanligast endast en skola af
någotdera slaget kan finnas, tvingas föräldrar att begagna deu närmaste
skolan, som måste vara otjenlig för många barns behof och anlag.
Dessa lifligt bekämpade åsigter gjorde sig likväl gällande hos Rikets
Ständer, i följd af hvilkas, vid 1845 års riksdag uttalade, önskningar
1849 års förordning sammanslog lärdoms- och apologist-skolorna; och
grundsatsen för sambandet är äfven i den nya skollagen så till vida
erkänd, att båda linierna nn bo under samma tak, så att de äro i de
båda lägsta klasserna förenade, och att delningen börjas först i tredje
klassen.
Friheten från ett eller flera gamla språks läsning, utgörande en af
denna skolas grundsatser och så vigtig för föräldrars rätt att för sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
