Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blad ur Göteborgs minnen af Maximilian Axelson. Med 5 illustr - 1. Skansen Lejonet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
re kommendanten Mårten Krakow — af allmogen kallad
”herr Kråk” och denues lika manhaftiga hustru, fru
Emerentia, hvilka så hjeltemodigt bjödo Kristian den fjerde
spetsen och gång på gång afslogo hans anfall.
Berättelsen derom har både sin allvarliga och sin löjliga sida,
och bättre än våra historieskrifvare har den hädangångne
Wilhelm v. Braun meddelat oss densamma. I hans
be-skrifning öfver Danskarnes stormning heter det bland annat:
•— — Jutarne kräla, som paddor, till storm
På skrangliga stegar, uppresta mot vallen,
Men neder de ramla i röd uniform,
När Märten dem knackar ined stenar i skallen.»
Härefter berättas om herr Mårtens egen ofärd, huru,
medan han der ”som en mordengel går,
”Han tappar på en gång båd foten och armen.”
Och det är då som hans fru får öfvertaga befälet
och ”kommandokäppen”. Väpnad med den sednare hon
*>— — modigt kring knektarnes öron den svänger.
Till porthvalfvet släpar hon tunnor och kar,
Ty porten ej motstår petarderna länger.
Men der, som en karl, bakom karen hon står.
Att taga emot den påhelsande juten.
När herrskapet anländt, till köket hou går
Att hämta en läskdryck — den sjudande luten
I téten för pigor och hustrur hon bär
De rykande bålar beställsamt på muren
•Som regnets gudinna upplitvar hon här
Dc utländska plantor med hela den skuren.’»
Och Banskarne, som ej kunde uthärda en så het
dusch, måste för den gången, illa tilltygade, draga sig
tillbaka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
