Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blad ur Göteborgs minnen af Maximilian Axelson. Med 5 illustr - 3. Nya Elfsborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svarspunkter på vestkusten, den var hufvudnyckeln icke
blott till Göteborg, utan äfven till den enda lilla
landsträcka, vi under en lång följd af år egde invid Nordsjön.
Betta visste våra danska grannar alltförval, och vår
krigshistoria har derföre också mycket att förtälja om hårda
strider, utkämpade på denna punkt.
Hvem har väl förgätit den dryga skattepenning, som
under namn af Elfsborgs lösen, en gång utpressades, på
det att Banmark skulle till oss återlemna vår förlorade
klenod, Elfsborg. Bet var väl icke vi sjelfva, som fingo
bära denna tunga, men det var våra förfäder, dessa män,
hvilkas blod flyter i våra ådror.
Namnet Elfsborg minnas vi alla; men vi må dervid
icke förvexla det gamla fästet med det nya, som å
förestående planch finnes afbildadt. Gamla Elfsborgs
fästning var uppförd på ett brant berg, mellan platserna
Klippan och Rödasten vester om Göteborg, och omtalas
redan under unionstiden. Ar 1439 belägrades den
för-gäfves af Norrmännen samt 1462 och 1455 med lika ringa
framgång af Banskarne. År 1497 intogs den dock af de
sednare, men återvanns af de tappra Sturame.
Kristian den andre lyckades (ännu icke konung) år
1502 förmå Elfsborg att kapitulera, men anställde
deref-ter ett fullständigt blodbad på den afväpnade besättningen
och förstörde äfven till en del sjelfva fästningen. Gustaf
Wasa återtog och iståndsatte denna på nytt; men 40 år
derefter blef den, under hans son Eriks hufvudlösa
krigsoperationer mot Banskarna, af dessa intagen, hvarefter
den ej förr än vid fredsslutet i Stettin kunde återvinnas.
— Sista gången den dukade under för utländsk
öfver-makt, var i kriget mot Banmark 1611, men då blef
också dess förlust mest kännbar; ty det var genom
fredsfördraget i Knäred, två år senare, som Sverige utfäste sig
att betala den dryga Elfsborgs-lösen. — Under Kristian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
