Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blad ur Göteborgs minnen af Maximilian Axelson. Med 5 illustr - 4. Gamla Kungsporten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
buskar, sina vattenpölar, smådälder och betande kor.
Ingen kunde på den tiden ha drömt om att just denna
stadens utsida skulle blifva en af dess vackraste platser, att
t. ex. den gamla, i vissa hänseenden ganska ruskiga
Kungsparken skulle komma under behandling af en
Lund-Leiberg och så blifva förvandlad till en den angenämaste
promenad, men allraminst att ett Thalias tempel här skulle
uppstå, och att, der man förut endast hört några simpla
svenska grönsiskor eller lärkor, man en dag skulle få
lyssna äfven till tyska näktergalar.
På 1830-talet upprann i något ljust hufvud den idéen,
att gamle port skulle nedrifvas, och år 1839 blef detta
förstörelseverk äfven utfördt. Det var visst kort förut
som man i staden Grenna hittat på att hugga ned en
utefter stadens storgata gående ståtlig allé af körsbärsträd,
”på det att platsen skulle se mera stadslik ut”, och detta
eller något dylikt synes ha föresväfvat de vise män, som
genomdrefvo Kungsportens undanrödjande. Om dessa, i
stället för att taga exempel af Grenna, hade riktat sin
uppmärksamhet åt annat håll, t. ex. åt Paris, skulle de
ha funnit att det der går for sig och till och med tar sig
rätt bra ut att bland en nyare tids byggnader bibehålla
gamla, monumentala sådana, utan att dessa stå i ringaste
sammanhang med de förra.
Den, som älskar att se några qvarlefvor af den
stadens prydnad, som bar namnet Gamle port, kan ännu i
dag inne på börsens gård få beskåda det ofvanbeskrifha
stenhufvudet, som der sitter inmuradt i en vägg, och, inom
nya artilleri-etablissementet vid Otterhällan, de båda lejon,
som hade sin plats öfverst på portbyggnaden, på hvar sin
sida om den der anbragta kronan. För öfrigt återstår af
Gamle port — med undantag af de stenar, som blifvit
kringspridda till åtskilliga byggnader — intet annat än
minnet Men detta skall länge qvarlefva.
——
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
