Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Louis Gerhard de Geer, Justitie-Statsminister, af Orvar Odd. Med porträtt i litografi af Friherre de Geer, samt träsnitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig ner i Stockholm som en ”ung man i verken”; han
ingick i Justitiestats-expeditionen och började, som andra
unga dödliga af ”extraordinarie”-slägtet, med att skrifva
rent. Han skref dock äfven annat på samma gång; han
utgaf forst den lifliga och underhållande romanen:
”Hjert-klappningen på Dalvik”, (1841) derefter ”S. H. T.” (1843)
samt 1845 ”Carl den Tolftes page”. Imedlertid skulle
man snart göra den erfarenheten, att den spirituella
novellisten var på vippen att blifva sånggudinnorna
otrogen. Det blef tydligt, att den unga embetsmannen höll
på att förälska sig i juridiken och att han redan hade
gjort sitt val, att snarare slå sig fram på
embetsmanna-vägen, än nöjas med en blott litterär ära. Han lemnade
Stockholm för en plats som assessor i skånska hofrätten,
(denna mycket hedervärda, men något torra och prosaiska
titel säger oss redan, att vi nu befinna oss på ett helt
annat område, än den romantiska skolans). Han äktade
har, 1848, en dotter till grefve Wachtmeister på Wanäs,
och mottog 1855 kallelsen att vara president i Göta
hof-rätt. Bedan det följande året lär han stått på förslag att
ingå i statsrådet, men han afböjde då detta ärofulla
tillbud. Först tre år sednare, 1858, intog friherre de Geer
säte i konungens råd som justitie-statsminister, ett kall,
som han sedan bestridt med så mycken klokhet och i en
så sannt frisinnad och upplyst anda, att landets bifall
tillfallit honom föf hvaije år endast allt mera högljudt
och mera odeladt. Litteraturen har i alla dessa år, som
förlupit sedan 1845, endast emottagit af hans hand en
liten afhandling ”om den juridiska stilen” (1853,) deri
de Geer äfven i detaljen uppträder som en man af en ny
skola och oforfaradt går en viss gammaldags och
omsveps-messig slentrian på lifvet. Derifrån och till
representationsreformen var visserligen ett stort språng; friherre de
Geer har imellertid icke fruktat att göra det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
