Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vara och synas. En hvardags-historia af Onkel Adam. Med illustr. ”Badande sotaregossar”, efter en tafla af J. Z. Blackstadius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möbler, som i bättre dagar tillhört den ena eller andra
af gummorna. Den, som tillika med fru Engman
bebodde det lilla rummet, var fru Åbrandsson, hvars man varit
någon sorts notarie, när och hvar har ej historien
antecknat. Gummorna kallade hvarandra vid förnamnen och
”Lovisa” betydde således fru Engman liksom ”Gustafva”
fru Åbrandsson.
Det var en dag på hösten, vädret var mulet och
duggregnet slog mot rutorna; det var dunkelt i rummet
och de grofva gardinerna voro dragna åt sidan för att
släppa in så mycken dager som möjligt. Fru Åbrandsson
hade varit ute; ty hon var yngst och kunde bäst gå och
likaledes uppsamla mest med nyheter — hon kom ofta
hem med Dagbladet och då hade gummorna att tala om i
många dagar. Så hade hon nu några Dagblad och
studerade dem noga. — Herre Gud! — utbrast hon slutligen:
— vet Lovisa — det måste ändå vara en himmelens
välsignelse att vara rik och förmögen — Se här Lovisa;
jaså du har ej nog starka glasögon — jag läser sjelf;
se här: ”Åter har en okänd menniskovän gifvit prof af
sin aldrig hvilande omsorg om den fattiga; vid sednaste
sammanträde med de fattiges vänner öfverlemnade. denne
man tvåtusen riksdaler, hvaraf räntan skulle utgifvas som
bidrag för åtta fattiga barns beklädnad. Välsignelse
öfver den ädle medborgaren, den outtröttlige menniskovännen.”
En annan tidning tilläde: ”Vi tro oss icke såra
grannla-genheten då vi erinra att den ädle välgöraren är herr
assessor Sköldin, som vid alla tillfällen varit en
fosterlandets och mensklighetens vän ” .
Du suckar Lovisa — är det ej roligt att höra
sådant — kanske det är den ädle herrn, som till jul,
påsk och pingst skickar oss kryddlimpor — pass på!
— Det är möjligt, — sade fru Engman — mycket
möjligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
