Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vara och synas. En hvardags-historia af Onkel Adam. Med illustr. ”Badande sotaregossar”, efter en tafla af J. Z. Blackstadius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
haft en vän i viken, som skaffat er plats, så hade ni fått
gå på gatan.
— Hvem har skaffat mig hit? jag har sjelf sökt
att få komma.
— Ah Herre Gud! vet ni inte det att ni blifvit
rekommenderad — jag har ej lof att säga namnet; men lika godt,
ni har blifvit hulpen af en som hjelper alla, af en af
de ädlaste menniskovänner som finns, assessor Sköldin.
Gumman for tillsammans som träffad af ett elektriskt
slag; den förödmjukelsen var ändå den hårdaste.
Och nu hade hon i tre år bodt på sin vindskammare
och betraktat en skorsten, som en bild af det djup, ur
hvilken alla hennes olyckor en gång stego opp. Hon hade
— deri hade hon rätt — en gång sett en sotargosse
falla — det var hennes lifs rysvärdaste minne.
När julaftonen kom, anlände den vanliga korgen från
en ”okänd” välgörare. Den innehöll två limpor och en
hop kaffebröd. Gumman Åbrandsson kunde aldrig nog
välsigna välgöraren, den ädle assessor Sköldin; men
gumman Engman kände att uågra tårar fallit på hennes bröd.
Det ar tungt att äta nådebröd.
En sjökapten från Helsingborg.
Påföljande vår kom skeppet ”Elisabeth” för fulla segel
från Kattegatt och nalkades Sundet. Bref från England till
redaren hade innehållit äfven ett litet till-Leontine och man
väntade dagligen fartyget. Nere i trädgården, der syrenen
och krusbärsbuskarna redan voro gröna, höll sig på utkik
trenne barn, som med handen öfver ögonen såg utåt sjön
för att få reda på pappa, som skulle komma uti
Sundet; en båt satte ut och nalkades stranden. Det är visst
pappa, ropade barnen och rusade in. Äldsta gossen tio år
gammal åtog sig att gå ned på broarmen och signalera
med näsduken att dén kommande båten kom med far.
Svea. 1864. «
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
