Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor. Nekrologer af M. J. Crusenstolpe - Hedvig Constantia Fredrika v. Numers, född Ehrenstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vets litterära bildning. Också ertappades aldrig i Hedvig
Ehrenstams skrifter, hvad eljest just ej är sällsynt hos
nutidens blåstrumpor, uttryck och talesätt, som kunde
stöta grannlaga läsares öron.
Hennes brefstil var okonstlad, flytande och behaglig;
hennes vänskapsförsäkringar voro ej toma ord, de utgingo
ur hjertat. Den välvilja som låg i hennes skaplynne
yttrade sig, bland annat i en viss originel tjenstaktighet,
att praktiskt undervisande ledsaga bekantskaper af det
uppväxande slägtet vid deras första inträde i
umgänges-lifvet. Det skedde icke med de tröttande lexoma af en
guvernant ; det var väninnan, som under glädtigt skämt
lät vännen förstå hvad han eller hon borde veta och göra.
En resa till Finland, på besök hos en anforvandt,
bestämde Hedvig Ehrenstams sista dagars öden. Hon
ingick der ett lyckligt äktenskap i Helsingfors 1858 med
protokolls-sekreteraren vid finska senaten von Numers.
Allt hvad hon kunde önska stod henne till buds — litom
helsan. Anlag för bröstlidande utvecklade sig mer och
mer härjande, mer och mer hotande. Visserligen skym*
des deraf den husliga lyckans sol; men for modersfröjden
glömde hon egna qval, och under deras mellanstunder
skötte hon skiftesvis de ljufliga pligterna som maka och
mor och sin penna. Med denna skänkte hon ännu
mången angenäm fantasiens sysselsättning åt både sina nya
och sina ursprungliga landsmän, dem politiken skiljt, men
minnen och sympathier förena.
Omsider fick sjukdomen öfverhand och antog en så
farlig skepnad, att sista räddningsförsöket blef
föreskriften om någon tids vistande i ett varmare luftstreck. Hon
böd nu Finland farväl, icke anande att det var för evigt.
Stadd på resa till södra Europa, tog hon vägen om
Stockholm, för att återse fränder och vänner, innan den långa
färden. Men hennes dagar voro räknade. I skötet af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
