- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1864 /
175

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En undangömd tillvaro. Skizz af Orvar Odd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

styrka nästan från hvad håll som helst. Efter att noga
hafva hört efter och vandrat sakta rummet omkring,
stad-nåde jag likväl slutligen vid en uråldrig och stor grön
kakelugn, der ljudet tycktes mig en aldrig så liten grad
starkare, än eljest, och jag öfvertygade mig ändtligen, att
det var här syrsan måste finnas bakom en gammal tapet.
Det var der den satt och sjöng för sig sjelf (äfven nu för
mig) klockan elfva på natten, medan hela den öfriga
verl-den låg i sina behagliga drömmar, nattväktaren ute på
trappan inbegripen i den öfriga verlden, om än sittande.

När jag hade förtärt min måltid, sade jag: "godnatt,
ditt lilla musikaliska odjur!” tog ljuset och gick upp på
mitt sofrum.

Följande morgon, när jag tidigt kom åter ner i
re-staurationsrummet, var det syrsan, som var den första att
helsa mig. Jag reste imedlertid vidare.

Sedan den dagen har jag otaliga gånger besökt
staden **borg och tagit in på samma värdshus. Jag har
hvarje gång återfunnit mii# syrsa, eller åtminstone någon
af samma familj, bakom tapeten vid den gröna
kakelugnen, sommar som vinter, morgon, middag och qväll. Jag
återfann den der sednast för en vecka sedan.

I detta rum råder vanligen hela dagen igenom ett
liflig rörelse. Resande komma och gå, stadens ungherrar
pokulera der med gamman. Der berättas glada historier,
der skrattas, skrålas, sjunges och hurras högt i taket. Ek
gång på de tjugo åren har man målat upp dörrar och
fönsterposter och en gång äfven lagt golfvet delvis om,
men den gamla kakelugnen har förblifvit orörd och
tapeterna har endast blifvit lappade. Syrsan har af intet
låtit sig störas; den har ej heller behöft det. Den har
satt sig der fast som ett inhyseshjon för evig tid.

Denna undangömda existens har frapperat mig.

Det är en liten insekt-familj, som här har slagit sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:15:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1864/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free