Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kung Fredrik den Sjunde af Danmark, af Orvar Odd. (Med porträtt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och landtmannanäringar snart togo en förnyad och
förökad fart; att, med ett ord sagdt, hela den inre
utvecklingen vann en växtlighet och en styrka oeh en stadga,
som aldrig förr. Och sålunda kan det med sanning
sägas, att oaktadt trenne års nedrigt uppror och
samvetslöst krig medtogo till en böcjan mycket af landets must
och kraft och oaktadt förhållandena till Tyskland intet
ögonblick lemiiade Danmarks folk riktigt i fred och ro,
voro dock i det hela taget kung Fredriks regeringsår de
lyckligaste Danmark måhända någonsin upplefvat, och
sålunda kan det äfven förstås, att när denna konung
plötsligen kallades bort från sitt folk (den 15 Nov. 1863),
föll der en tung natt öfver alla danska mäns sinnen och
fylldes hela landet af en så djup och uppriktig sorg, som
sällan vid någon konungs graf.
År 1850 (d. 7 Augusti) hade konungen låtit vid
ven-stra handen viga sig med Louise Rasmussen, titulerad
riks-grefvinna Danner. Att han i detta äktenskap fann sig
lika lycklig, som han i sina trenne föregående varit
olycklig, borde, ensamt varit tillräckligt för att afväpna
mången ilska mot detta fruntimmer och för att göra en ända
på en alltför långt uttänjd ooh alltför mycket omtröskad
”chronique soandaleuse”. Att småsinnet och pedanteriet
aldrig upphörde med dessa anfall, äfven sedan grefvinnan
Danner blifvit konungens ”hustru1*, tjenade emellertid
endast till att visa konungen från en ny vacker sida, enär
han nemligen aldrig lät sig häraf förledas till något
uppträdande fnot den fria yttranderätten, ej ens mot dess
missbruk.
Fredrik den Sjunde egde utom många goda naturliga
gåfvor den för en regent af nästan intet annat
uppvägbara egenskapen, att han kände sig vara ett med sitt folk,
att han i grund och botten var en akta dansk man. Han
var detta icke blott i politiskt afseende, såsom en afgjord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
