Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kung Fredrik den Sjunde af Danmark, af Orvar Odd. (Med porträtt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jagtstab personer, hyilka aldrig i sitt lif haft sporre på
hälen eller trens i sin hand; här den olycklige, forcerade
ryttaren då skumpade der upp och ner och dinglade i
sadeln, då skrattade kung Fredrik så han kiknade; men
när vid taffeln efter jagten ”hornet gick omkring” med
drottning Margaretas rheinska vin, (detvill säga: när
glasen fylldes), hände det att H. M. höjde sitt för att
sär-skildt dricka en ärlig skål med den nyss så obarmhertigt
malträterade, och — allt var glömdt.
Fredrik den Sjunde hade varit en vacker karl och
han var det än, äfven i den sista tiden, då hans figur
blifvit skämd genom en nästan onaturlig fetma.
Hufvu-dets profil vax isynnerhet särdeles ädel och fin, men han
egde äfven i sina ögon en bliok, som kunde blifva
intagande, och i sin stämma tonfall, som kunde vara högst
älskvärda, om också denna röst, den fylligaste och
starkaste i hela Danmarks rike, tog sig bäst ut, när han vid
högtidliga tillfållen talade till sitt folk under bar himmel
och då lät orden falla ner öfver mängden som dånet af
en rullande åska.
£tt karaktersdrag hos kung Fredrik, som vi icke
skola underlåta att till slut med ett par ord beröra, var
den broderliga vänskap, som förenade honom med vår
egen konung, Carl den Femtonde. Den var icke
ögon-# blickets lösa fantasi, ty det hade funnits tider, då
Fredrik den Sjunde till och med trodde sig ega skäl att vara
missnöjd med den svenska fursten, utan den var genom
en under flera år förnyad personlig bekantskap
småningom stadgad och den hade sålunda öfvergått till en
till-gifvenhet, grundad på fullkomligt ömsesidigt förtroende
och på en öfverensstämmelse i politiska åsigter, hvilken
för hela Norden bordt blifva välsignelserik. Kung Fredrik
hade säkerligen sjelf i de sednaste åren totalt glömt den •
lilla förtrytelse, hvarmed han en gång såg den svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
