Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den hvita Pionen. Berättelse af Onkel Adam. (Med illustration ”De Passlösa”, efter en tafla af C. d’Uncker)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dylika små episoder forekommo ej så ofta; ty
merendels höll sig gubben Sköld rak; men någon gång trängde
der minnen fram, som aggat på hans hjerta och då behöfde
han en vän och förtrogen. Då var gumman så bra att
ha med både sina förebråelser och sin tröst. Just sådan
hon stod och gick här i verlden.
— Men hvem f-n är det som spelar der borta vid
Anders Perssons — rätt bra, rätt galant; men det är ett
inte mot regements-musiken hos våra. Du skulle sett
”Passauen” en lång, lång messingsmaskin som karlen drog
ut och in och som brummade som en oxe medan de andra
musikanterna tapplade på sina ”klarjonetter’1 så att det lät
som i en ”gåskätte". Det lät något och det blef en takt
i benena va’ de duga till. 1,Prum prum prumpeliprum*
bom bom bom, prumpelipium — det lät något; ja det kunde
väcka upp döden. Men den der filar inte så illa. Det
är fiol. — Herre Gud! det kunde Pehr också.
— Tänk inte på Pehr, gubbe! — sade gumman, —
Gud hade nog sina utvägar med honom. För Gud är
ingenting omöjligt och Om det ser alldrig så mörkt ut —
visst låter Giid solen åter skina.
— Ja så; men en dumhet kan inte tas tillbaka —
suckade gamle Sköld. — Det skulle ändå vara roligt att
fa veta hvad det är för musik. Det är ju hvarken
bröl-lopp eller begrafning, eller någon sorts rolighet der borta
hos Anders Perssons.
— Begrafning ? rolighet, hvad är det ? Sköld.
— Nåh så — var det inte en glädje i hela gården
då Pehr Anders mor dog derborta. Ett hår af Hin var
hon och undantaget åt alldeles upp gården — så att när
Hérran ändtligen kallade henne (vet du hvad sådana der
surkartar mogna fasligen sent och derfor blef hon åttifem
år), så hade de gema dansat på begrafningei). Derföre sa’
jag så . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
