- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1865 /
55

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amanda. Några strödda anteckningar ur Stagnelii lif, af Marie Sophie Schwartz. Med 2:ne illustrationer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ändtligen var han nere. I hvar sitt hörn af tornet
befunno sig tvenne små flickor. Den ena stod upprätt,
den andra hade fatt ett helt ras af lossnadt murbruk
öfver sig. Ifrån ingången af tornet regnade dessutom
stenar, liksom kastade af en osynlig hand.

Obekymrad om den fara, som hotade, nalkades Erik
det stackars barnet, som till hälften var begrafvet under
gruset. Han lyckades, oaktadt stenkastningen utifrån,
draga fram henne; men just som han upplyftade henne
på sina armar, träffades han af en sten. Han vacklade
och föll baklänges med sin börda. Der låg han nu med
den lilla flickan i sina armar. Ögonblickligen upphörde
stenkastningen, och ljud af steg, hvilka hastigt skyndade
bort, hördes.

Flickan, som stått i det motsatta hörnet, kom nu
fram, utropande:

— Herre Gud, Minna, har Claes Henrik slagit ihjäl
honom? Åh kors i Herrans namn så du ser ut! Hvad
skola vi taga oss till! — Dessa sista ord mera skrekos
fram än uttalades.

Minna, som fått några svåra kontusioner och var full
af blodiga skråmor i ansigtet, hade emellertid icke något
sinne för sina egna smärtor, utan reste sig upp, sägande
till systern:

— Skaffa vatten, så skola vi tvätta hans panna!

Manda rusade ut ur tornet oeh återkom ögonblicket

derefter med förkläde och näsduk drypande af vatten.
Nu böljade hon gnida gossens panna och tinningar.
Efter några sekunder såg Erik upp. Hans blick fastades
på Mandas upprörda ansigte. Det vackra barnet syntes
honom i denna stund likna en uppenbarelse från himlen,
så skön var hon. Icke en enda blick fastade han på den
sårade och blödande Minna, som gråtande fortfor att bada
hans tinningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:15:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1865/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free