Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor. Nekrologer af M. J. Crusenstolpe - Johan Gabriel Richert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunnat afslå. Men så långt sträckte sig icke Oscar I:s
liberalism!
Emedlertid förlitade expeditionssekreteraren Richert
sig så godtroget på denna, ännu sedan masquen begynt
blifva genomskinlig, att han åt denna tro uppoffrade
kon-seqyensen af sitt eget handlingssätt och rubbade mångens
öfvertygelse om tillförlitligheten af hans åsigter. Först
frånträdde han idén om den census, som förekommer i det
af honom gemensamt med grefve Anckarsvärd utarbetade
representationsförslaget och slöt sig med den ifver till
Re-form.s&llskapets åsigt om allmän valrätt, att han icke blott
undertecknade en petition derom till regeringen, utan
deltog personligen i den deputation, som den 19 April 1848
öfverlemnade denna petition i konungens egna händer.
Det splitter nya April-kabinettet Sandströmer-Gripenstedt
aflemnade redan den 2 Maj, å regeringens vägnar, ett på
helt andra grunder fotadt representationsförslag, med de
bekanta orden: ”bildning och förmögenhet" till epigraph
— ett förslag, med hvilket hela det dåvarande kabinettet
förklarade sig skola stå eller falla, och hvars totala
förkastande hela kabinettet hjfcltemodigt öfverlefde. Baron
Gripenstedt är deraf ännu i dag den sista qvarlefvan. Åtta
dagar efter det kongl. förslagets öfverlemnade till
Ständerna hade Stockholms reformsällskap allmän sammankomst.
En lång öfverläggning föreföll om regeringens förslag,
hvars förkastlighet ådagalades punkt för punkt af den
aldrig svikande liberala förkämpen öfverstelöjtnanten Gustaf
Hierta, under det att expeditionssekreteraren Richert
uppträdde som advokat för detsamma — ingalunda med den
hos honom vanliga öfvertygelsens värma och bindande
skäl — utan matt, tveksamt, synbart besvärad och i en
nästan bedjande ton, hvilket allt omisskänneligen röjde, att
han — det liberala partiets ideal — nu advocerade for
att undsätta och behaga makten. Ifrån den stunden for-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
