Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nils Ignell. Minnesteckning af Aug. Sohlman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
baka och förtröttades aldrig. Han är eit af de mest
talande exempel på hvad en stark själ och ett lefvande
nit kunna uträtta, äfven då de till sitt organ ega en
mycket svag kropp. Ignell var mycket klen till sin
kroppsbyggnad, hade ett ytterligt svagt bröst och ringa
kroppslig kraft. Hvar och en, som kände detta, kunde icke
annat än på det högsta förundra sig, icke allenast öfver
den oerhörda arbetsförmåga han utvecklade, utan tillika
öfver det oförsagda mod, hvarmed han alltjemt
uppträdde med resultatema af sina forskningar, utan att ett
ögon-gonblick skygga tillbaka för maktspråken från det håll,
der man helst skulle sett, att allt vetenskapligt arbete på
detta område betraktats såsom kontraband. Under loppet
af 1844 utgaf Ignell ett band af sina egna predikningar
samt en öfversättning af Matters ”De tre sista
århundradenas sedliga och politiska läror”. Följande året utgaf
han öfversättning af Channings Religionstal samt ”Den
kristliga tron, efter evangeliska kyrkans grundsatser
framställd i sitt sammanhang af Fr. Schleiermacher”. 1846
utkom andra delen af hans ”Grunddragen af den
kristliga sedeläran”. Yintem 1849-—50 höll han i Stockholm
en serie populära föreläsningar, hvilka sedermera trycktes
under titeln ”Christendomens hufvudläror”. År 1850
utgaf han en öfversättning af Hegels Historiens Filosofi.
Derefter inträdde några års stiltje i hans
författareverksamhet, under hvilken tid han egnade liflig
uppmärksamhet åt Tiibingerskolans och särskildt Baurs omfattande
vetenskapliga verksamhet. Han sökte ett litet
reseun-derstöd, för att studera det kyrkliga lifvet i England och
Skottland, men erhöll afslag. Under denna tid upprann
hos honom planen och böljades förstudierna för det stora
arbete ”Menskliga utvecklingens historia", hvaråt han
sedermera egnade största delen af sitt återstående lif. Från
1855 till 1862 har han utgifvit fem digra delar deraf;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
