- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1874 /
17

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blodshämnden. Berättelse från hednatiden af J. O. Åberg. Med tvenne teckningar af C. G. Hellqvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vikarn e, insjöarne och de öppna, moderliga, hafven. “Det
är vår“ sjöngo foglarne samfäldt i skogarnes trädkronor
och på skären kring Nordens stränder, och “det är vår“,
svarade en jublande stämma i den härdade och kraftfulla
nordbons inre.

Så kändes det också i Thorsten hin Gamles bröst,
der han en lugn vårafton, några dagar efter hemkomsten
från TJpsala, hvarest han på öfligt sätt med gästabud
firat vinterväldets fall och druckit sommarens seger,
tagit plats utanför sin boning vid stranden af en bland
Lögarens herrliga vikar. Allt i hans ansigte bådade nu
frid, och solen sken så vackert på de lugna, ädla
kämpa-dragen, och den lätta aftonflägten lekte obehindradt med
de snöhvita lockarne. Snart skulle han gånga till Oden,
ty den tid var inne, då, enligt naturens allmänna och
oföränderliga lag, kroppen måste förenas med den mull,
livaraf han är frambragt, och anden uppstiga till de
boningar, den hedniska läran skapade så ljusa och
behagliga.

Var det kanske aningen .om den fröjd, som väntade
honom i Odens gårdar bland de hugstore kämpar, som
bredde detta glädjeskimmer öfver den gamles drag; var
det försmaken af Heidruns mjöd, af Thors strider med
Lokes barn, eller af Brages visdom, den der fylde alla
gudars och ménniskors hjertan med hänryckning, som
kom den gamles Ögon att lysa med högre glans, eller
glammet om de utförda hjeltedaterna här nere, och
tanken på de stundande fröjderna bland Valhalls kämpar, som
kommo hans hjerta att klappa med raskare slag?

“Solen sjunkar i Vesterskog,“ talade den gamle och
fäste sina blickar på den gyllene halfvan af solens
försvinnande klot, “och när han för andra gången går upp i
Eystrasalt är jag hos de andra kämparne i Gimles salar;
då vill jag anträda färden till de einheriars samqväm.“

1874. 5ä

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:17:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1874/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free