- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1874 /
34

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blodshämnden. Berättelse från hednatiden af J. O. Åberg. Med tvenne teckningar af C. G. Hellqvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ett hår på mitt hufvud/4 Vid dessa ord betraktade han
hvar och dh särskildt för att utröna hvad verkan dessa
ord gjorde på hedningarne. Men hvart han än såg, mötte
honom icke annat än. hotande blickar och knutna händer,
och han märkte tydligt, att han blott skulle reta
hedningarne ännu mera, om han fortfor i sitt tal. Hade
han varit ensam, skulle han icke vikit ur stället, men
nu gälde det en, kanske två, medmenniskors lif. Hans
beslut, var raskt fattadt, han ville våga allt för att rädda
den af den förfärliga blodshämnden hotade fiskaren.

“Se, himmelen kläder sig i sorg,“ utropade han och.
pekade på de svartgrå moln, som uppstego från horisonten.
‘•Viljen i reta himmelens vrede, så skall också straffet
drabba er förr, än I det anen.“

Med dessa ord vände han sig om och gick sakta,
fram till Sigurds boning, dit egaren ‘ fort Ylva. Den
unga flickan var tröstlös och uppmanade både Sigurd
och Andreas, att genast fly undan, emedan hon alltför väl
kände till Östens vildhet. Hon slutade sin uppmaning
med dessa ord: ‘Tå andra sidan vattnet kunna vi väl
finna en fristad till dess Östen seglat bort, ty det är
han, som uppeggar min far.“

Sigurd skakade på hufvudet.

“Jag flyr ogema undan den, som jag många gånger i
brottning slagit till marken, och som icke kan mäta sig
med mig, vare sig med klubba eller svärd. Men,“ och
vid dessa ord fattade han pater Andreas’ hand, “till
templet vill jag gå, och der bedja Gud, som ni säger
vara så vis, att han afvänder faran från oss. Och der
vill ni ju också välsigna oss, fader ?“

“Du vill det också, min dotter,“ sade den
vördnadsvärde mannen och lade sin hand på Ylvas ljuslockiga hufvud.

“Ja,“ hviskade hon och slöt sig intill Sigurd. “Och/4
fortfor hon derefter, “när jag sedan är viss på att Sigurd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:17:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1874/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free