Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slaget vid Narva den 20/30 November 1700. Krigshistorisk skildring af Julius Mankell. Med tvenne illustrationer af G. Broling och porträtter af Karl XII, generalerna Rehnsköld och Horn samt karta öfver slagordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfver hvad hans folk en gång varit, och ingifver
honom en hemlig förhoppning, på hvad det möjligen en
gång kan blifva, om en eröfringslysten fiende skulle våga
sätta sin fot på den svenska jorden. Minnet deraf är
honom kärt, ja så kärt, att han knappast tillåter det
grumlas af den historiska kritiken, som så gerna med
dess kalla, skarpa belysning skingrar det varma poetiska
rosenskimmer, som ännu omtöcknar såväl denna, som så
många andra forntida händelser. Han vill tro att
8,000 man. slogo 80,000, och han tror det, utan att
fråga om det är sannt, om det är möjligt, eller huru det
gick till. Imellertid är det just detta, som vi här nedan
vilja undersöka. En gång måste sagan öfvergå till historia.
Snart skall man likväl finna, att den nyktra granskningen
ingalunda medför resultater, som i någon mån minskar
den svenska krigaräran.
Som läsaren känner, var det i sitt adertonde
lef-nadsår och tredje regeringsår, som den gudfruktige och
rättrådige konung Carl XII genom falska och ärelystna
grannars öfyerfall rycktes ur de ungdomliga
förströelsernas hvirfvel och inkastades på krigets allvarliga bana,
hvilken han sedermera aldrig skulle lemna, så länge han
lefde. I Mars år 1700 erhöll han den alldeles i
oförmodade underrättelsen, att konung August af Polen med
sachsiska trupper infallit i LiffLand. Deremot var den
nyhet, som straxt derefter inlopp, nemligen att den danske
konungen Fredrik IV med sin krigshär öfversvämmat de
Holstein-Gottorpska besittningarne, ingalunda oväntad.
Befallningar utfärdades genast till arméns uppbrott från
rotar och garnisonsorter, och till flottans utrustande.
Betecknande för Carl XII:s ridderliga tänkesätt är, att
han, ehuru djupt förbittrad öfver konung Augusts trolösa
fredsbrott, med sin hufvudmakt likväl först skyndade att
bistå sin svåger, hertigen af Holstein-Gottorp, med hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
