Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slaget vid Narva den 20/30 November 1700. Krigshistorisk skildring af Julius Mankell. Med tvenne illustrationer af G. Broling och porträtter af Karl XII, generalerna Rehnsköld och Horn samt karta öfver slagordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liet ingått förbund med konung August af Polen om
ett gemensamt anfall på Sverige, hvilket äfven snart
der-efter konungen Fredrik IY af Danmark biträdde.
Särdeles uppmärksamhet hade han egnat åt
utbildningen af Rysslands stridskrafter till lands och sjös.
Yid hans tillträde till regeringen utgjordes kärnan af
ryska härens fotfolk af omkring 40,000 tygellösa
strelit-zer, hvilka, liksom de turkiske janitscharema, efter hand
tillegnat sig makten att till- och afsätta regenter samt
alltid stått i spetsen för de mot Peter riktade
upprors-försöken. För att motväga och slutligen kufva dem,
hade czar Peter emellertid uppsatt åtskilliga utländska
regementen, förnämligast tyskar och reformerta fransmän,
som utvandrat i följd af religionsförföljelse, samt äfven
utbildat några inhemska gardesregementen. Genom det
sista upproret, som utbröt 1698 under czarens utländska
resa och lyckligt kufvades, erhöll han ändtligen tillfälle
att alldeles tillintetgöra och upplösa de hittills så
mäktiga strelitzerna, af hvilka blott några få regementen
bibehöllos. Men nu gällde det att fylla deras plats; och
som czaren ej ville göra sig alldeles beroende af utländska
trupper, beslöt han uppsätta nya, fastän efter europeisk
metod utbildade, inhemska regementen, hvilket också
skedde 1699. Hela den reguliera krigsmakten
uppbringades sålunda till 27 infanteri- och 2 dragonregementen,
hvilka tillsammans räknade något öfver 30,000 man och
hvaraf hälften voro utländingar och hälften ryssar*).
Hvad kavalleriet beträffar, så var detsamma ännu till
större delen irreguliert, fastän indeladt på europeiskt vis.
Artilleriet och ingeniörtruppen bestod af utländingar.
Sedan czaren sålunda uppställt en styrka, som han
trodde kunna mäta sig med de tappra och krigsvanda
*) Se Binder, Peter der Grosse und seine Zeit, s. 85.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
