Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slaget vid Narva den 20/30 November 1700. Krigshistorisk skildring af Julius Mankell. Med tvenne illustrationer af G. Broling och porträtter af Karl XII, generalerna Rehnsköld och Horn samt karta öfver slagordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Weides sida försvårades. De öfriga svenska trupperna
voro då spridde norr om Trubetzkoys läger på den stora
träskiga och skogbevuxna ytan mellan circum- och
contra-vallationslinierna samt till och med utanför desamma.
Söder om nämnda läger fanns ej mera en enda svensk.
För öfrigt var oordningen allmän. Ingen visste hvar
regementena voro. Kavalleriet och infanteriet var
hop-blandadt. Konungen kunde ej fås reda på. Under hela
förnatten hördes der och hvar skott, hvilka underhöllo
förvirringen. Säkert är, att om Scheremetieff qvarstannat
och förenat sig med Weides ännu till större delen orörda
regementen för att anfalla den upplösta svenska hären,
så hade densamma lupit fara att blifva alldeles skingrad.
7.
Lyckligtvis tänkte de förskrämda ryssarne på
ingenting mindre än anfall. När de inom vagnborgen ännu
qvarblifha generalerna började öfverväga sin belägenhet
och insågo, att i följd af den allmänna oordningen intet
försvar vidare var möjligt, äfvensom att alla utvägar till
återtåg voro afskurne, beslöto de att underhandla om
fritt aftåg. Först sändes, jemte den fångne major Patkull,
ryske majoren Piehl för att höra sig före. Och då denne
af de svenske offfcerare, han påträffade, funnit att
konungen ej var ogynnsamt stämd mot en kapitulation,
återvände han samt återkom längre fram med generalmajor
Buturlin och öfverste Tschammer, såsom parlamen tärer.
Såväl angående de sedermera följande underhandlingarne,
som vilkoren for den slutliga uppgörelsen, äro de olika
källorna särdeles afvikande. De svenska påstå att Carl XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
