Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvenne svenska vetenskapens storman: Elias Fries och Sven Nilsson. Porträtter i stålstick jemte lefnadsteckningar af Herm. Hofberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tek, ehuru fattigt på mycologiska arbeten i egentlig mening,
fann han Flora danica, Jacquins m. fl. arbeten, och af
forut varande akademiska medborgare gjorde han genast
bekantskap med tvenne örtkännare, den ena vid slutet af
sin bana, A. J. Retzius och den andra vid början af sin,
C. A. Agardh, hvilka båda omfattade honom med den
innerligaste välvilja och tillgifvenhet. Hvad som saknades
i Lund af botanisk litteratur fann han emellertid i de
Kjöbenhavnska boksamlingame; också var det ingen höst
under loppet af flera år, som han ej vid svamptiden
gjorde ett besök i Danmarks hufvudstad, för att i dess
välförsedda bibliotek göra anteckningar öfver de
växt-alster han denna tid på året insamlade.
År 1814, således endast tjugu år gammal, tog han
den filosofiska graden med utmärkelse, och utnämndes samma
år till docent i botaniken. Nu kunde han, befriad från
examensläsningens tvång, ostördt hängifva sig åt sin
älsk-lingsvetenskap. Hvarje sommar och höst, ja långt in på
vintern, genomströfvade han till fots södra Sveriges alla
landskap, och utsträckte sina vandringar äfven till det
mellersta Sverige. Under en af dessa exkursioner, hösten
1824, öfverraskades han i Roslagsskären af ett oväder
och måste tillbringa en hel dag i öppen båt, utsatt för
storm och ett ihållande kallt regn. Följderna häraf dröjde
ej heller att visa sig. Fries insjuknade i en svår sjukdom,
som ett helt år höll honom vid sängen och efterlemnade
en mångårig svaghet och ömtålighet.
Efter att i naturen hafva sett och studerat ett större
antal och former af svampames växtfamilj, än någon
vetenskapsman före honom, och sedan han förberedt ett större
omfattande verk genom några smärre utgifna skrifter, utgaf
han 1821 första delen af sitt Systema mycologimm, ett arbete,
som genast gjorde epok inom vetenskapen, och länge
betraktades såsom den enda och riktiga grundvalen för studiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
