Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De första svenskarne i den nya verlden af Hugo Nisbeth. Med 2:ne teckningar af Rob. Haglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dag, och helt oväntadt för indianerna, kastade ankar vid
den i Delavarebugten utfallande ån Pontaxat, och det
bör, synes mig, icke sakna sitt intresse att taga kännedom
af huru denna första svenska kolonisation tillkom, och
hvad öden och slut som mötte densamma.
Redan under Gustaf II Adolfs regering hade fråga
uppstått, huruvida det icke kunde vara med det svenska
rikets fördel öfverensstämmande, att skicka en koloni öfver
till det då ännu sagolika Amerika. Äran af initiativet
tillkommer emellertid icke någon svensk. Det var nämligen
en holländare, vid namn William TJsselinx, som, efter att
redan år 1604 förgäfves ha sökt att få en holländsk koloni
till stånd, reste öfver till Sverige och framlade sitt
förslag för den unge konungen. Ehuru detta förslag var
skäligen vidlyftigt, det gick ut på icke mindre än att få
ett vidsträckt handelskompani till stånd vid sidan af
kolonien, så emottogs det emellertid med mycket intresse och
år 1624 utfärdades verkligen till nämnde TJsselinx en
vidsträckt fullmakt att bringa saken till stånd, hvarjemte,
två år derefter, konungen sjelf i ett handbref manade
rikets högre personer till medverkan. Ja, det gick till
och med så långt, att riksdagen formligen godkände
beslutet, och att, i början af år 1628, uppmaning utgick
att börja inbetalandet af de tecknade aktierna.
Den unge konungen fick emellertid snart annat att
sysselsätta sig med. Den hotade protestantismen anropade
honom om hjelp och det stora koloniförslaget gick om intet.
Men om frågan också dermed var uppskjuten, så hade
den derföre icke för alltid fallit. En annan holländare, vid
namn Peter Minuit, upptog den ånyo med stor ihärdighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
