Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sme’pågen. Berättelse på skånsk munart upptecknad af Thorborg Vide
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men se, på den tien yar det inte sådant, som det
nu är. Då ga’ allri nå’n bonapåg se te o stodera, som
inte va’ antingen rig ella osse1 hade fåd bätter ho, än
ålla åndra bys påga.
Nu for tien sko’ snart ålla påga ing i stadsskolan,
om de ha ho ella inte; nu ble många laisekarar, som yår
Herre har skapt te bönner och hånverkare — och det
är galed, det mä, ja det är galnare, än hint2.
Med bysme^s påg var det en annen sag, for se han ^
var så nimmer3 å se, så han lärde se en sia i en bog,
bara han laiste den en gång; och nästan lia så nimmer å
se va grebban.
Pågen hede Sven. Han var oppe om morgnarne,
ingan tockana4 börja gala, for han skulle få laisa i fre’,
för sen tockana hade ågalit, fick han stå och smi, jag
kan tro, te lanjt5 ätte hönsen hade satt se på
vaj-len6 igen.
Och hade han inte ree7 på åll ting, den pågen!
Visste han inte, hårdan joren så ud, ingan der kom folk
på na och si’n med! Visste han inte hokka kreatur, som
voro skapta på det vised, och hokka, som voro skapta på
detta, och ett som ett anned; och kunde han inte göra
ree for bibeln, som om han hade gåd i skola för Mårten
Luther säl.
Och nästan sammedan var grebban.
Men så en dag får faren båd ätte se8. För se han
var inte bara bysme’, Lars, udan han var hogårasme’9
först och främst och hade stat och lön å hogåren —
gr äfven jag kan tro.
1 också. 2 det andra. 3 lätt för att läsa. 4 tupparna. 6 långt.
6 slå eller stång, hvarpå hönsen sitta. 7 reda. 8 bud efter sig.
ö herregård8smed,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
