Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bilder från Skandinavisk-Etnografiska samlingen i Stockholm af Herm. Hofberg. I. Med 2 teckningar af C. G. Hellqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
doktor Artwr Hazelius för några år sedan tog denna
angelägenhet om händer. I sina ynglingaår hade han
med ranseln på ryggen genomvandrat flera af våra
landskap och, genom nära beröring med folket sjelft,
förvärf-vat en noggrann kännedom om lifvet och sederna på
landsbygden. Under senare resor hade han lagt märke
till, huru egenheterna i svenskt folklif mer och mer
utplånades, huru forna plägseder försvunno, gammalt bohag
och husgeråd förstördes, samt huru de egendomliga
folk-drägterna lemnade rum för köpstadstyger och ett snitt,
som ville eiterhärma medelklassens. Han fann af allt
detta, att, om man ville bilda en svensk samling af
etnografiska föremål, ett kraftigt steg måste tagas, att rädda
hvad räddas kunde, innan allt var för sent.
Han beslöt derför hösten 1872 att skapa ett
foster-ländskt-etnografiskt museum i hufvudstaden. Hans upprop
till allmänheten, att lemna bidrag till den påtänkta
samlingen, vann ett så kraftigt gensvar, att han redan inom
året — i Oktober 1873 — kunde öppna sitt museum i
Trädgårds-föreningens södra paviljong vid Drottninggatan.
Genom allmänhetens intresse, men isynnerhet genom
grundläggarens osparda nit, växte samlingen inom kort så
betydligt, att till den förenämnda lokalen måste läggas den
norra paviljongen, och för närvarande äro båda dessa
vidsträckta utställningssalar långt ifrån tillräckliga, att
rymma de för hvarje dag växande samlingarna.
Den plan, efter hvilken doktor Hazelius anlagt sitt
museum, skiljer sig i flera hänseenden från den för
utlandets flesta etnografiska samlingar hittills följda. Hit
hörer bland annat att gifva en åskådlig bild af huru en del
folkdrägter taga sig ut i verkligheten, och på samma
gång skänka en inblick i det husliga lifvet i olika
landsorter. Medan sålunda salarnes väggar äro öfverhöljda
med gamla bohagsting, samt smycken och ömtåligare saker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
