Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtt) - 5. Frans Henrik Kockum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilket sedan öfvergått i andras händer, eamt Gellivare
grufvor på hvilka Kockum offrat icke obetydligt. Hans
spekulationsdrift lät honom ej ens hålla sig inom
Sveriges gränser. En tobaksfabrik i Åbo och Klingenbergs
förlustelse-etablissement vid Kristiania ådrogo honom äfven
förluster. Till sistnämnda affär lockades han deraf, att
han i Hotel Stadt Hamburgs trädgård i Malmö anlagt ett
tivoli, hvars bygnader voro gjutna i hans verkstad, deribland
en karusell. Detta tivoli bar sig icke, och så flyttade
han det en dag till den norska hufvudstaden, men det
gick ej bättre här. TilJochmed i Ungern hade Kockum
något bruk samt depot, ej heller dessa materielt lyckosamma.
Alla dessa företag, af hvilka dock flera, som i hans
hand ej gåfvo vinst, gjorde det i andras, som öfvertogo
dem efter honom, gjorde emellertid, att Kockum “låg
vidt ute“. Hans eget kapital var naturligtvis ej på långt
när tillräckligt, utan han måste anlita äfven andras. En
penningkris inträdde i medlet af 60-talet, såsom vi veta.
Alla värden föllo snabt, och penningtillgången var knapp.
Nu var dt äfven Kockums ställning brydsam, och han såg
framför sig den hotande utsigten till att allt skulle ramla
sönder eller åtminstone verksamheten för ganska lång tid
afbrytas. Tusentals menniskor skulle härigenom förlora
sitt bröd, och man kan lätt göra sig en föreställning om
Kockums sinnesförfattning under dessa dagar. Men
lyckligtvis voro der äfven solglimtar. En sådan var följande
af en annan minnestecknare berättade tilldragelse:
Ryktet om Kockums bryderier hade äfven spridt
sig öfver sundet. En dag inställer sig på Kockums
kontor en dansk herre och frågar efter principalen. Invisad
tiH denne, som hvarken kände den främmandes utseende
eller namn, säger dansken: “Nå, De er altså Kockum!
Jeg har hört, De behöver penge, o g jeg er taget herover
for at forsträkke Dem med en lille sum. Der har De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
