- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1876 /
209

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtt) - 14. Gustaf Uno Troili

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gustaf Uno Troili

var rikt begåfvad, men icke lycklig. En mäktig åtrå
rörde sig inom honom, han ville frambringa något stort,
och han åstadkom äfven sköna ting, men han fann dem
ej motsvara det som brann inom honom; och det var ju
sjelf klart, ty det var idealet, och idealet har ännu aldrig
obrutet framträdt vare sig på duken, i marmom eller ens
i dikten. Men just denna oförmåga att kunna bringa
idealet ur drömmens in i åskådningens verld sönderslet
konstnärens själ och bragte honom sjelf till en förtviflan, som
kastade en bred skugga öfver hans lefnads qväll och gjorde
honom till en nästan tragisk gestalt, eller rättare en
konstens martyr.

Uno Troili härstammade såväl på fädernet som
mödernet från ansedda slägter, den gamla Dala-ätten Troilius och
Yermlands-slägten Geijer. Han föddes på Ransbergs bruk
i Ransäters socken i Yermland den 16 Jan. 1815, äldste
sonen af brukspatronen Samuel Troili och Johanna Maria
Geijer. Yid tjugo års ålder tog han studentexamen i
Upsala, och denna tid var kanske den lyckligaste i hans
lefnad. Begåfvad med en herlig stämma, musikaliskt
bildad, egande ovanlig förmåga att behandla pianot,
isynnerhet skicklig i att karakteristiskt återgifva Bellmans
sånger, måste han ju i ungdomskretsarne göra furore,
likasom han var en gema sedd gäst hos sin äfven i
musikaliskt hänseende så fint bildade frände, häfdatecknaren
Geijer.

En dag kastade emellertid ynglingen boken i väggen
och beslöt att egna sig åt krigaryrket samt ingick år 1840
som underlöjtnant vid Yermlands fältjägare, der han dock
ej kom längre än till löjtnantsgraden. Men fantasien,
som utmålat krigaryrket för honom så skönt och herligt,
fick på mötena för mycket dam på sina vingar; hon var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:17:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1876/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free