- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1876 /
230

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtt) - 17. Jakob Vilhelm Sprengtporten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tddningen om den älskade öfverståthållarens afgång
spred sig som en löpeld genom hufvudstaden, och i samma
mån oviljan mot vederbörande stegrats, hade
Sprengtpor-tens folkgunst stigit. De liberala tidningarne upphöjde
honom till skyarno, de formligen “rökade in honom“, såsom
“Svenska Minerva“ maliciöst uttryckte sig. Stater och
kårer uppvaktade honom; Stockholms magistrat och
borger-skapets äldste präglade en bild med Sprengtportens bild
“för åttaårig verksam och älskad styrelse“, och då friherren
afreste till Sparreholm, flaggade fartygen på half stång
och borgerskapets kavalleri paraderade på Adolf Fredriks
torg samt eskorterade honom till Liljeholmen, der nya
tal höllos och hurrarop höjdes. Man kunde göra
opposition i stor stil på den tiden: nu äro vi dess bättre
alldeles afvanda. Men sällan har väl någon för
konungamakten misshaglig embetsman afträdt med den glans, som
blef öfverståthållare Sprengtporten till del.

Sprengtporten skulle ännu en gång bli öfverståthållare
— då Oscar I besteg tronen och ville vinna folkets
till-gifvenhet — men han skulle, eget nog, åter lemna posten
efter ett nytt “uppror“, nemligen marsdagame 1848, då
Sprengtporten åter ville medla, men “krigsmakten“ åter
gjorde på Stockholms gator samma choques mot förnuft
och menniskoskallar som 1838.

På riddarhuset hade Sprengtporten till en böljan icke
intagit någon synnerligen bemärkt plats. Men efter 1840
års riksdag blef han en ifrig kraft för sjelfskrifvenhetens
upphäfvande och väckte tillochmed sjelf ett forslag härom.
I December 1865 ljöd ock hans votum för det Degeerska
förslaget, öfvertygad som han var att detta skulle “bereda
konung och folk ära, lycka och glädje“. Det var derför
blott en gärd af billig erkänsla, då efter “det nya
statsskickets införande“ Södermanlands landsting invalde honom
till sitt ombud, hvilket mandat han forlidet år nedlade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:17:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1876/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free